Bokmässan svarar på mina frågor om Café Skriva

Om man inte får svar på ett mejl på en månad är det bara att offentliggöra mejlet och skicka länken. Inom en eller annan timme kommer ens inbox att föräras ett svar. Igår publicerade jag ett obesvarat mejl som jag skickade till Bokmässan för en månad sedan. I brevet ställde jag bekymrade frågor om Café Skriva. En dryg timme efter publicering hade jag fått svar från Bokmässan. Däremellan hade jag fått mess från en av utställarna.

Att man får svar betyder inte att man får svar på sina frågor

Mitt intryck av mässans svar är att Café Skriva inte kommer att bli någon nytänkande oas där författare och coacher kan samtala, utan det ser ut att få samma upplägg som resten av mässgolvet. Det vill säga en scen med utställare runt omkring. Utställarna är än så länge få.

Tidningen Skriva bedömer om utställarna och föredragshållarna passar in ämnesmässig i Café Skriva, men någon bedömning av deltagarnas kunnande eller affärsmetoder görs inte.

Något tankearbete eller analys över hur denna avsaknad av kvalitetssäkring kan tänkas påverka Bokmässans varumärke, eller övriga utställares varumärke (och vilja att delta), verkar ej ha gjorts. Den delen av mina förfrågningar lämnades obesvarade. Nu ska jag kanske inte begära så mycket en söndagskväll, det verkade som om delar av mejlet var ett standardsvar, eller att hon ej läst mitt mejl så noga.

Det är besökarnas ansvar att medtaga bullshitometern

Bokmässan agerar konsekvent, alla utställare som är beredda att betala samt ej begått lagbrott är välkomna, och det är upp till besökarna att utrusta sig med skeptiska glasögon. Bara för att en disktrasa säljs på Bok & Bibliotek betyder inte att mässan granskat påståendet att trasan utför mirakel, utan var och en som köper mirakeltrasan får göra det på eget ansvar. Det är samma sak med de olika politiska budskap som mässas i olika hörn, bara för att de utlovar lösningen på alla problem är detta inte sant. Och bara för att någon står i Café Skriva och lovar guld och gröna skogar är det inte nödvändigtvis en bra idé att anlita vederbörande.

Att någon organisation har en monter på Bok & Bibliotek betyder inte att etablissemanget har godkänt-stämplat dess innehåll. Det är varje besökares eget ansvar att beväpna sig med sunt förnuft och göra en egen bedömning av varje påstående.

Författardrömmar är bokbranschens guldkalv

När jag läser föregående stycke så tänker jag att jag kanske överreagerade som skickade mitt mejl med frågor baserade på sådant jag läst om situationen på litteraturmässor i andra länder. Bokmässan är ett företag och det kan vara vettigt att välkomna alla betalande utställare och överlåta ansvaret att värdera utställarnas erbjudanden på besökarna. Åtminstone ser det vettigt ut ur ett kortsiktigt perspektiv.

Långsiktigt är det aldrig en bra idé att göra något utan en ordentlig konsekvensanalys. Min tankegång är följande. Gruppen människor med författardrömmar skulle kunna vara Bokmässans framtid: som trogna besökare (litteraturintresserade med författardrömmar), som utställare (de som förverkligar sin författardröm) och som bästsäljande dragplåster (de som är drivna och har tur att skaffa sig stora fanskaror). I flera år har jag tyckt mig se en trend att medan de traditionella förlagen minskar sina monterytor tillkommer ständigt nya mikroförlag. Lägg till att alla som ska förverkliga sina författardrömmar är i stort behov av allehanda tjänsteföretag så är det en enorm potentiell marknad för en mässarrangör. Det är i detta segment, människor med författardrömmar samt olika tjänsteföretag, som tillväxten finns i branschen i dagsläget. Det är alltså en grupp besökare som mässan borde värna lite extra, inte kasta till vargarna och låta dem värja sig själva.

Jag har sett så många drömmar krossas

Mitt perspektiv är dock färgat av att jag genom åren träffat så många människor som blivit desillusionerade av sin första kontakt med bokbranschen. Jag har tappat räkningen på antalet som berättat för mig att de blivit besvikna. Ibland för att de haft felaktiga förväntningar, ibland för att de haft otur men ibland för att de råkat ut för diskutabla affärsmetoder. (För tydlighets skull: besvikelsen gäller alla aktörer i bokbranschen, inte enbart bokutgivningsföretag).

Effekterna blir så mycket större för personer med författardrömmar som har en dålig upplevelse på Bokmässan, än för andra. Köper du en disktrasa, massagekudde eller chokladkaka som du vid hemkomsten upptäcker inte håller måttet, så är det bara pengar du förlorar. Blir du lurad eller besviken på din första bokutgivning är det flera års arbete och kanske en livslång dröm som krossas.

Önskar alla en trevlig mässa

Med ovanstående sagt så har jag sagt mitt. Nu önskar jag alla som väljer att delta på mässan som besökare eller utställare varmt lycka till. Jag tror att det kommer vara många på plats som brinner för att stötta blivande författare på sin resa. Jag hoppas att det är ni, samt alla egenutgivare, litterära sällskap och andra eldsjälar, som får störst utrymme och hörs mest i det stora bruset från mässan.

Känner du någon nybörjare som planerar att besöka Café Skriva är mitt bästa tips att låna ut Författarboken till honom eller henne i förväg. Jag ska sluta tjata om boken men det bästa vaccinet för att kunna skilja agnarna från vetet, att känna igen de seriösa aktörerna från de andra och fatta de rätta besluten utifrån sina förutsättningar, är att skaffa kunskap.

För egen del blir jag bara alltmer nöjd med mitt beslut att hoppa över mässan i år. Huruvida jag återkommer ett annat år eller ej får vi se. Kanske har mässan helt enkelt överlevt sig själv. Nya tider kräver nya fräscha grepp.

Mer läsning

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *