Boktips: Let’s get digital av David Gaughran

I år har jag som ambition att bjuda på boktips av böcker som författare kan ha nytta av – och som jag själv inte skrivit (eller i varje fall inte enbart böcker jag själv skrivit :-)). Det är i linje med mina egna råd, att det lönar sig för författare att tipsa om andra personers böcker. Först ut är den senaste upplagan av standardverket Let’s Get Digital av David Gaughran.

David Gaughran – förkämpe för författare

David Gaughran är en irländsk författare av historiska äventyrsromaner och en av förgrundsgestalterna i indierörelsen. Hans nisch är att exponera bokbranschens baksidor. Han har skrivit flera artiklar om hur oetiska personer fyller topplistorna i Amazons prenumerationstjänst Kindle Unlimited med falska böcker med hjälp av klickfarmer. (På så sätt stjäl de pengar från legitima författare med genuina böcker, då alla författare delar på en pott med pengar. Pengarna fördelas efter hur lästa böckerna blivit.)

Ett ämne han ägnat många spaltmeter åt är de dyra och dåliga egenutgivningstjänster som ägs av traditionella storförlag, framförallt olika varumärken som drivs av Author Solutions. De säljer på aningslösa debutanter svindyra marknadsföringspaket, utan att leverera något av värde. Han har även avslöjat hur vissa förlag låter sina traditionellt utgivna författare ge bluffen legitimitet. Samt hur vissa bokmässor låter dem fritt ragga kunder bland mässornas besökare.

Ett annat ämne han ägnat mycket tid åt är Amazons algoritmer och huruvida det är mest lönsamt för författare att ha sina böcker till försäljning överallt, eller enbart hos Amazon. Det ämnet är lite överkurs för svenska författare för närvarande. Hans insikter om marknadsföring är desto mer intressanta, om än bara delvis tillämpbara i svenska förhållanden. Vi saknar exempelvis motsvarighet till BookBub. Han har förresten bott i Stockholm ett tag (vilket motiverar en bild av gamla stan i inlägget).

Let’s get digital – tredje upplagan

Let’s get digital är en handbok i att ge ut e-böcker själv, skriven för en anglosaxisk publik. Den inleds med en steg-för-steg guide för att ge ut en bok. Det finns också en sektion med länkar till bokomslagsdesigners, redaktörer, sajter där du kan annonsera din bok och annat som en egenutgivare behöver. Denna del är riktigt användbar för den som ska ge ut en e-bok på engelska på Amazon.

Boken var en av de första handböckerna i egenutgivning och har blivit något av ett standardverk. För att uppmuntra personer som redan läst de tidigare upplagorna att beställa den tredje omarbetade upplagan, lanserades den med lockpriset $0.99 för alla som beställde den före utgivning. 2500 personer nappade på detta. Jag var en av dem.

Undertiteln till Let’s get digital är How to self-publish and why you should. Förutom att vara en handbok för egenutgivare innehåller den motivering till varför det är en bra idé att ge ut själv. De sistnämnda delarna är nedtonade i den här upplagan jämfört med tidigare upplagor. I de anglosaxiska länderna har egenutgivning en så stor del av marknaden att någon motivering inte är nödvändig. I slutet av boken finns ett antal inspirerande framgångshistorier. Värt att notera är att dessa är original från första upplagan. Förutsättningarna har ändrats sedan dess och det är inte riktigt lika enkelt längre att slå igenom.

Behållningen för min del

Boken är lättläst och välskriven. Jag tycker att det är en fröjd att läsa Davids formuleringar. Nya kunskaper inskränker sig för min del till att jag antecknat att traditionellt räknar förlagen med att gå plus på två böcker av fem. Det är en högre andel än den siffra jag läst för svenska bokbranschen där en bok av tio genererar vinst. Det här är faktiskt en riktigt intressant detaljer och en delförklaring till varför utvecklingen i Sverige inte riktigt är en karbonkopia av utvecklingen i USA.

Jag uppskattar att boken innehåller en samlad bild av digitaliseringen av bokbranschen. Jag har förvisso redan följt hela historien medan den pågår via olika bloggar, men det är enklare att ha allt serverat på ett ställe i kronologisk ordning.

Det är också ett stöd för mig att luta mig emot David Gaughrans auktoritet i en del områden. Efter att ha läst Let’s get Digital slår det mig hur många ”kanske”, ”troligen” och ”sannolikt” jag pepprat Nå ut med din bok med. Det ser ut som om en akademiker skrivit texten till en kollega. Visserligen finns det alltid möjliga undantag och även om något fungerar för de allra flesta författare går det aldrig att garantera att det fungerar för andra. Men det blir trist att läsa alla dessa brasklappar, det är roligare att läsa självsäkra uttalanden. Operation städa bort dessa pågår.

Vem ska läsa Let’s Get Digital?

De som har störst behållning av Let’s Get Digital är nog en anglosaxisk publik. Eller personer som jag, som försöker läsa det mesta som skrivs i ämnet. Det finns andra guider på svenska specialiserade på svenska förhållanden för svenska egenutgivare. Den som vill ge ut e-böcker och sneglar på Amazon kommer att ha nytta av hans råd.

Det finns förstås en hel del i boken som är relevant även för svenskar. Exempelvis att ge upp jakten på perfektion (något som kan spara år av ditt liv), att i e-böcker flytta all inledning längst bak så att läsaren av ett smakprov verkligen får chansen att fastna i din bok samt att ditt bokomslag ska se likadant ut som alla andra i genren, det är inuti boken du ska vara unik. Han poängterar också att ifall någon kommer med ett erbjudande som låter för bra för att vara sant så ska du vara skeptisk.

Det var några exempel på generella tips ur boken. Vill du ha mer i samma stil, eller vill ha en lättläst genomgång av vad digitaliseringen gett för effekter i den anglosaxiska bokbranschen, gör du klokt i att plocka upp ett exemplar. Andra kanske inväntar hans kommande bok Strangers to Superfans. Den har jag redan förbeställt.

Mer läsning

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *