Detta är en lista med aktuella frågor som jag tycker att en branschorganisation borde bevaka ur författarperspektiv. I vissa fall behövs utbildningar, informationsarbete eller lobbyarbete. Listan hör ihop med min motion till förbundsstämman 2024. Från början var den tänkt att ingå i motionen, men då blev motionen för lång så jag har strukit den därifrån.
- Lågkonjunkturen innebär att privatkonsumtion av tryckta böcker minskar enligt senaste försäljningsstatistiken. Särskilt drabbad är den illustrerade facklitteraturen. Ökade kostnader för papper och transporter tvingar upp bokpriserna vilket gör att försäljningsminskningen i antal exemplar är större än intäktsminskningen i bokhandelsledet.
- Samtidigt gör lågkonjunkturen att bibliotekens budgetar för inköp av böcker minskar. Det ihop med högre bokpriser gör att färre exemplar kommer ut i omlopp. Detta får långtgående konsekvenser då det minskar underlaget för biblioteksersättning och kopieringsfondens stipendier.
- Aktuell statistik över författares inkomster saknas. En årlig enkel inkomstundersökning, så som de flesta fackförbund genomför med sina medlemmar, skulle ge välbehövlig statistik. Tillförlitlig statistik skulle ge ökad trovärdighet vid lobbyarbete.
- Klimatkrisen ökar intresset för second hand-försäljning av tryckta böcker. Bra för klimatet, men inga pengar till författare.
- Nya kluriga förlagsavtalsparagrafer dyker upp hela tiden. Dessa kan innebära att upphovspersonen skriver bort för stor del, för länge eller på annat sätt missgynnas.
- Förlag och översättningar. I samband med årets bokrea stormade det runt ett förlag som valde att ge ut en äldre översättning som är upphovsrättsfri, istället för en nyare och betala en nu levande översättare royalty.
- Artificiell intelligens som lärs upp av upphovsrättskyddat material och blir allt bättre på att skriva och översätta texter har effekt åt ett håll. Samtidigt gör AI-röster att ljudboksproduktion blir billigare och därmed möjlig även för smala titlar.
- Förändrade konsumtionsvanor. Människor i vissa åldrar lyssnar mer och läser mindre.
- Ökad konkurrensen om arbetsstipendier. 2023 beviljades 13% av ansökningarna. (Något som ligger till grund för Anders Rydells krönika i SvB ”När kollapsar det litterära systemet”).
- En stor del av det litterära stödsystemet bygger på att böcker når folkbiblioteken. De baserar sina inköp på förslag från de privata företagen BTJ eller Adlibris. Dessa kräver båda rabatter från förlagen för att böckerna ska komma upp på listorna.
- Sveriges kommuner och regioners upphandlingen av e-boksdistributör till bibliotek påverkar medlemmars inkomster på lång sikt. Mindre förlag missgynnas också idag då de slentrianmässigt väljs bort. Vilket gör att författare som vill nå ut behöver gå via kända förlag och därmed också skriva över större delen av intäkten på dem.
- Hela det sociala skyddsnätet är dålig utformat för författare som lever på royalty (som ofta kommer åratal efter insats) och stipendier (som ej är SGI-grundande).
- Hot, cancellering med mera som drabbar debattörer.
- Neddragningar av kulturbevakning i media samt minskningen i recensioner slår dubbelt. Det innebär att färre böcker blir recenserade och uppmärksammade i media samt att författare har färre uppdrag som recensenter, och krönikörer på kulturredaktioner.
- Digitaliseringen ger nya affärsmodeller där enbart upphovsperson, konsument och distributör är nödvändiga. Men där förlag till stor del spelar ut sin roll. Detta innebär att författare behöver ta större eget ansvar och tillskansa sig kunskaper samt nätverk av producenter.
- Kreativa utgivningsmodeller där särskilt debutanter har svårt veta vad det innebär att bli antagen av ett företag med erbjudande att investera i sin utgivning.
- Agenter, PR-konsulter och andra som tecknar långa avtal med författare. Fallgropar och rekommendationer i avtal.
Listan ovan gör inget anspråk på att vara komplett. Den var bara tänkt för att illustrera hur otroligt mycket det finns för en branschorganisation för författare att sätta tänderna i.