Skriv ditt liv och ge ut dina memoarer

Passa på och skriv en bok om ditt liv medan du kan. Det är nämligen bara du som kan göra det. Skriv för att bevara dina upplevelser för eftervärlden, som terapi eller för skojs skull. Skriv för byrålådan, för dina barnbarn eller för en vidare publik. Sätt igång och skriv idag!

Liten Kristina

Känslan att hålla en bok om sitt liv i handen är värd mycket. Därför är det värt arbetet att även ge ut dina memoarer som bok.

Läsarbrev om att skriva om sitt liv

Veckans författartips handlar om att skriva om sitt liv. Orsaken till ämnesvalet är detta brev.

Hej Kristina.  Jag har blivit uppmanad av mina barn att skriva en bok om mitt liv, de menar att jag har varit med om så mycket/ upplevt så mycket, därför vill de att jag skriver en bok om det. Kan du ge mig tips om hur jag ska gå till väga, eventuellt få hjälp med att skriva manus.

Finns det möjlighet att ge ut en sådan bok.

Jag är ingen kändis, men många känner mig. Vore tacksam om du kan ge mig tips om hur jag ska gå till väga.

Jag började skriva på ett svar men insåg att det hotade att bli så långt att det gör sig bättre som blogginlägg. Genom att publicera det öppet kan fler människor läsa och det blir mer valuta för nedlagd tid så att säga. Vilket är bra då jag la ner rätt mycket tid på det (det hotade att bli en halv bok ett tag…) Här kommer i varje fall mitt svar.

Memoarer, självbiografi eller roman?

Första steget är att bestämma dig för att skriva en bok, det andra är att fundera igenom vad du vill skriva och varför.

  • Varför vill du skriva en bok om ditt liv? Vad är din drivkraft? Är det för att bearbeta tuffa händelser och ge din version? Eller för att dina barn vill ha som minne? Vill du varna andra för dina livsval eller skryta med allt du uppnått?
  • Vilken typ av bok du vill skriva? Är det dina rent personliga hågkomster eller en bok där du kommenterar händelser som skett under din livstid utifrån dina ögon? Är det överhuvudtaget en självbiografi du ska skriva eller en skönlitterär roman som baseras på utvalda händelser i ditt liv?
  • Vill du ha en bok med enbart text, eller en bok med foton? Det senare kan verkligen förhöja bokens värde och stärka det dokumentära inslaget. Men det tar tid att plocka fram, särskilt äldre bilder. Det gör det också dyrare att ge ut boken.

När jag började skriva den här texten använde jag orden memoarer och självbiografi som synonymer men jag har nu läst att en del skiljer på dessa. Skillnaden verkar vara graden av litterär bearbetning och i vilken mån man strävar efter att redovisa faktiska händelser på ett korrekt sätt. Memoarer är en subjektiv redogörelser för händelser under hela eller delar av ett liv medan självbiografi är mer litterär och kan vara mer vinklad. En roman kan vara helt påhittad.

Planera vem du skriver till

  • Det finns en fråga kvar att besvara. Till vem skriver du? Är det till dig själv, gamla skolkamrater, någon myndighet, dina barnbarn, boende på en viss plats eller till någon annan grupp?

Skriv upp svaren på dessa frågor. De kan du ha framför dig och titta på ibland under skriv- och utgivningsprocessen. Det kan nämligen vara användbart att veta varför du skriver, vad du skriver och till vem du talar till. Det är särskilt väsentligt att du har klart för dig om du vänder dig till utomstående eller till en privat krets.

Det kan hjälpa dig att välja språk och att vara konsekvent i ditt språkbruk. Det kan också vara en bra grund när du väljer ut livshändelser. Om du framförallt skriver om ditt liv till dig själv/byrålådan för att bearbeta händelser du varit med om, är du friare i vad du skriver än om du strävar efter en större läsekrets. I det terapeutiska skrivandet kan du ösa på och skriva precis vad som helst om andra människor. Då behöver du inte bry dig ett dugg varken om grammatik eller läsvärde.

En färgglad bild som gör mig på bra humör. I handen håller jag 2018 års skörd av lysande handböcker.

Listan på dina presumtiva läsare är också väsentligt senare när du ska berätta om den färdiga boken. Men det är en annan historia.

Fler tips för planeringen av din självbiografi hittar du i den här texten av Johanna Wistrand. Tips för att skriva memoarer om svåra händelser får du från denna författare som varit medlem av en sekt.

Välj ut lämpliga händelser till din bok

Ett liv är långt och att redogöra för varenda händelse från födsel, skolår och arbetsliv kan snabbt bli ett oöverstigligt mastigt projekt att skriva. Dessutom är risken överhängande att det blir rätt segt för utomstående att läsa en tegelsten. Du behöver göra ett urval. Om du verkligen har levt ett händelserikt liv kan det vara bättre att dela upp det i flera delar och först koncentrera dig på någon tidsepok eller aspekt.

Min debutbok innehåller självbiografiska inslag från min tid i Wales. De används som röd tråd för att binda ihop udda fakta om landet.

Börja därför med att skriva ner de händelser i livet som du tycker är viktigast att ta med. Det kan vara händelser som format dina livsval, som ger ett tidsdokument över en plats eller företeelse som försvunnit eller något du själv minns särskilt väl. Eller händelser där du känner att det är viktigt att få ge din version.

Fråga andra om ditt liv

I processen att lista livshändelser för att skriva ditt liv kan det vara bra att prata med andra om vad de tycker är mest intressant. Eller spåna med andra som var med ”på den tiden”. Kanske dyker det upp minnen du glömt?

Skriv ner alla händelser på lappar. Oroa dig inte om de blir många eller få. Du kommer både att komma på nya och stryka under arbetets gång.

Sedan börjar det stora pusslet. Vilka lappar/händelser ska vara med? En del händelser kanske du vill censurera för att de är för känsliga. Andra bör du stryka för att de är alltför lika andra händelser du redan valt ut. Ofta lönar det sig att vara hård i urvalet. Det är bättre att göra ett fåtal utvalda händelser rättvisa, än att ta med för många och behandla dem styvmoderligt.

Läsaren vill bli engagerad i dig och din resa

För att boken ska bli intressant för utomstående är det viktigt med variation. Få personer orkar igenom en nattsvart bok där det ena eländet är staplat efter det andra. Det behövs ljusglimtar. På samma sätt ger en alltigenom glättig bok inget äkta intryck. Du behöver bjuda läsaren på några misstag.

Bestäm dig för i vilken ordning händelserna ska ligga. Att lägga dem kronologiskt kan underlätta skrivandet. Men en annan idé är att ordna dem tematiskt på något sätt och att skriva tillbakablickar. Detta kan vara särskilt användbart för att kunna göra boken intressant för läsarna. Exempelvis kan du börja boken med ett dramatiskt skede och i tillbakablickar förklara bakgrunden samt vad som hände sedan.

En gång i tiden jobbade jag som museipedagog.

Variation innebär också att du behöver varva dramatiska händelser med lugnare. Om du har en livshotande sjukdom i ett kapitel kan det bli för mycket av det goda om du i nästa kapitel genomför en kupp som slutar med att din chef får sparken. Då är det bättre med en episod som ger läsaren andrum.

Synopsis och skrivdagbok underlättar

När du har bestämt vilka händelser du vill ha med och i vilken ordning de ska ligga i boken har du ett synopsis. Då är det dags att börja skriva. Du kan börja från förstasidan eller i mitten. Eftersom du vet vilka händelser du ska ha med och var de ska ligga kan du skriva dem i precis vilken ordning som helst. Börja skriv det som du brinner mest för att skriva.

Det finns olika skolor om det är bäst att så snabbt som möjligt skriva ett första utkast som du sedan kan redigera ordentligt, eller om du ska väga varje ord på guldvåg och skriva ett så färdigt manus som möjligt från början. Jag tror att för ovana skribenter är det enklare att bara sätta igång och skriva utan prestationskrav. Grammatiken kan fixas senare. Dessutom kan det ta ett tag innan du hittar vilken berättarröst du ska ha i boken. Då är det enklare att gå tillbaka och ändra ett snabbt skrivet utkast, än att kasta text du verkligen har bearbetat.

Den där hatten var med i vinjetten till SVTs sändning från Vasaloppet i många år.

Ofta kan du komma på nya händelser medan du skriver eller gör research. Då kan du revidera ditt synopsis och byta händelser eller ordningen på dem. Ibland kan det vara bra att föra skrivdagbok och anteckna när du gör ändringar i synopsis och varför. Dessa motiveringar kan vara mycket användbara att hitta igen senare. Av egen erfarenhet vet jag att detta kan spara dig mycket tid och knåpande. Du slipper tänka hela resonemanget en gång till. (Eller ännu värre, skriva om hela boken och riskera att du redigerar ihjäl ditt manus).

Skriv för att ta med läsaren till din värld

Självbiografier skrivs vanligen i jag-form. Målet är att du ska ta med läsaren till din värld. Läsaren ska genom dina ögon kunna följa med då händelserna skedde. Läsaren ska se samma hinder som du och känna samma känslor som du gjorde då. Det betyder att om du skriver en anekdot från dina skolår har du inte alls samma erfarenhet eller språk som du har efter femtio. Du föddes inte allvetande. Du kan läsa mer om berättarvinkel i artikeln The Tricky Issue of POV in Memoir.

Som författare är ditt jobb att göra ditt livsöde intressant för läsarna, oavsett om det är alldagliga händelser eller dramatiska.

Varje händelse som du valt ut ska bli en scen i boken. Precis som i en skönlitterär bok behöver du beskriva detaljer och aktivera läsarnas känslor. Det är detta som avgör hur läsvärd din bok blir. Ju mer alldagliga dina utvalda händelser är, ju större krav ställs på hur du beskriver dem. Har du varit kannibal eller bott på månen kan läsaren möjligen förlåta ett styltigt språk och obefintlig berättande, för att du berättar om så ovanliga händelser.

Det här betyder inte att det bara är personer som levt ett särskilt dramatiskt liv förunnat att skriva sina memoarer. Alla liv är värda att dokumentera, sedan varierar storleken på publiken beroende på innehållet och framställningen.

Ta hjälp med att skriva din självbiografi

Känns allt jag skrivit lite övermäktigt? Oroa dig inte. För det första är det ditt liv och din bok. Du får skriva precis vad du vill och strunta i vartenda råd jag givit. Sedan finns det mycket hjälp att få om skrivande inte är ditt vanliga element.

Till att börja med kan du läsa en bok eller gå en kurs. Jag frågade ett gäng lektörer och fick en del tips. Katrine Hamori rekommenderar följande bok: Skriv dina memoarer. En handbok i självbiografiskt skrivande av Allan G Hunter, utgiven av Lind&Co. (Titeln är slutsåld på svenska men finns som e-bok på engelska).

När hunden på bilden lämnat oss samlade vi ihop de bästa bilderna och historierna från hans liv. Det är en jätteviktig bok för oss. Men den har begränsat intresse för utomstående.

Bor du i Malmö kan du gå kurs i självbiografiskt skrivande för Caroline Grimwalker. Hennes självbiografi sålde 50 000 exemplar så hon vet hur man skriver en som griper tag i läsaren.

Spökskrivare kan skriva ner ditt liv

Det finns många lektörer som kan hjälpa dig få fason på ditt manus. De kan läsa igenom det och komma med förslag på förbättringar. (Läs vad jag skrivit om att ta proffshjälp). Några som jobbar med självbiografier är Louise Bonta förutom redan nämnda Caroline Grimwalker.

Vill du att någon skriver hela boken åt dig utifrån intervjuer och dina anteckningar kan du istället anlita en spökskrivare. Lennart Guldbrandsson har skrivit en lång och uttömmande artikel om att vara spökförfattare. Räkna med att du behöver betala ett par månadslöner eller mer för denna tjänst. (Det är ingen idé att fråga om man kan dela förtjänsten, de flesta böcker drar inte in sina produktionskostnader).

Därför ska du ge ut boken själv

Sannolikheten att något av storförlagen vill publicera dina memoarer är låg, för att inte säga obefintlig. Men det spelar ingen större roll för det är faktiskt inte speciellt svårt eller dyrt att ge ut en bok själv idag. Allt du behöver veta och lite till hittar du i min handbok Författarboken.

Författarboken, handboken alla författare behöver ha i bokhyllan.

En stor fördel med att ge ut boken själv är att du själv bestämmer tidsplanen. Att få ditt manus antaget och utgivet på ett etablerat förlag är en process som kan ta flera år. Du kan kapa en hel del vänte- och planeringstid om du själv är projektledare och finansiär för din bok. Om det verkligen är bråttom, exempelvis för att det finns någon som du vill ska få ett ex av boken i sin hand medan tid är, kan du trycka upp ett exemplar på några dagar.

Dina minnen bevaras för eftervärlden

Jag rekommenderar dock att du gör en längre tidsplan och avsätter ordentligt med tid för redigering och korrekturläsning. En annan rekommendation är att du efter att du läst Författarboken bestämmer dig för om du ska anlita ett tryckeri eller bokutgivningsföretag. De senare kan överta projektledaransvaret och förse ditt manus med bokomslag, ISBN, tryck och distribution. (Gör dock detta val först efter att du läst min bok så att du vet vad du letar efter).

Ett annat tips är att inte trycka en jätteupplaga direkt. Det är ingen hejd på hur lätt det är att tryckfelsnisse är framme. Med provtryck och en mindre förstaupplaga kan du rätta till förtretliga fel.

Till sist vill jag påminna om att när du ger ut en tryckt bok i Sverige så sparas den för eftervärlden på Kungliga Biblioteket. Där finns den tillgänglig för all framtid för den som är intresserad av dig och den tid du levt i.

Lycka till med att skriva ditt liv!

Fotona i inlägget är en form av återanvändning. Jag tog fram dem för en text om mitt CV – en annan typ av sammanfattning av ett liv.

Mer läsning

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.