För mig är torsdagen på Bokmässan de glada återseendenas dag. Det är då jag träffar kollegorna jag uppskattar, men inte sett på ett tag. Vi pratar om vilka projekt vi jobbar med och ibland kommer vi ihåg att ta en gruppbild. Tre mingel hann jag med i år men det blev mer tid på spårvagn och färre samtal än tidigare i år efter att Bag-in-Box portats från mässan (av någon anledning rök bubbelvatten i samma veva).
Det är lönlöst att försöka stoppa den digitala samhällsrevolutionen. Men musikindustrin och Hollywood försöker att backa sig in i framtiden, vilket mest snabbar på deras begravning. Författare gör bättre i att leta efter moderna sätt att ta betalt, än att sätta upp hinder och hoppas på smulor från dinosauriernas bord. Annars står vi med skägget i brevlådan.