Innan jag debuterade trodde jag att författare levde på bokförsäljning. Min bild var att starten av författarkarriären ofta var kämpig men att det, när det väl lossnat, handlade om att halva året åka runt och signera böcker och den andra halvan sitta i vacker miljö och skriva nytt. Den enda svårigheten att övervinna var skrivkramp. Det hade jag minsann sett i otaliga filmer.
Sedan dess har jag upptäckt en verklighet där de flesta yrkesförfattare är beroende av stipendier, priser och biblioteksersättning, för större eller mindre del av sin försörjning. Andra lappar ihop ekonomin med föredragsturnéer, skolbesök, skrivkurser eller ett civilt yrke vid sidan av. (Är du nyfiken på hur jag gör så kan du spana här).
I min oregelbundna serie om författares ekonomiska villkor har turen kommit till stipendier.
Hur viktiga är stipendier?
Media skriver om kändisförfattare som får fängelse för bokföringsmissar, om prisutdelningar och nya lyxvillor. Så det är lätt för utomstående att få intrycket att författare är ett glamoröst yrke, när det faktiskt är en försvinnande liten andel som ens har det som sitt enda jobb. I en tio år gammal intervjustudie av författare i Blekinge och Kronoberg var det bara 3% som kunde leva enbart på sitt skrivande.
Den senaste inkomstundersökningen bland Författarförbundets medlemmar är urgammal, före ljudboksrevolutionen. Men då, för ett decennium sedan, var medianinkomsten från skrivandet 20 000 kronor per år i yrkeskåren. Notera att detta är inte pengar i plånboken utan företagspengar, det vill säga ungefär hälften går bort i arbetsgivaravgifter och inkomstskatt. Det betyder att ett ettårigt arbetsstipendium på 100 000 kronor, som är skattefritt, motsvarar runt tio årsinkomster från bokförsäljning i plånboken. Avslag svider.
Olika typer av stipendier
- Stipendier för att ge dig skrivtid för framtida projekt.
- Priser och stipendier som belöning för titlar du redan skrivit.
- Resestipendier för researchresor.
- Tryckbidrag eller på annat sätt bidrag till utgivningen.
- Ersättning för potentiell kopiering av dina verk.
För en del stipendier ska du alltså skicka med en lista över dina utgivna verk och för andra en budget för vad du planerar att göra, om du får stipendiet. I de fallen ska du även redovisa efteråt vad du använde pengarna till med kopior av kvitton.
Författarfondens arbetsstipendier
Vi börjar med den största, Författarfonden, som delar ut ett par hundra arbetsstipendier per år. Det är troligen fler författare som får stipendium av dem varje år, än antalet författare som kan leva enbart på bokförsäljning.
Stipendiepengarna har lite olika ursprung, men för mottagarna är det mest relevant att veta att de ettåriga är skattefria medan de fleråriga är jämställda med inkomst. För att komma i fråga för de längre behöver man i princip ha fått de ettåriga vid några tillfällen.
Fördelningen av stipendierna sker av en kommitté två gånger per år. Enligt informationen till de sökande bedömer de i första hand de sökandes litterära verksamhets kvalitet och omfattning, och i andra hand ekonomi. De sökande ska ange taxerad inkomst de tre senaste åren och förmögenhet vilket är ett fluffigt ord. Ska bostaden räknas in? Senast jag sökte behövde man inte ta med pensionssparande, vilket gjorde mig fundersam eftersom man kan ju spara det som tjänstepension (alla författare är automatiskt företagare) som privat pensionssparande eller i ISK – vad kunde man räkna bort? Man ska också skicka in ett exemplar av den senaste titeln.
Tuff konkurrens om arbetsstipendierna
När jag skriver detta får 13-14% av de sökande arbetsstipendium. Namnen är offentliga så det går att kolla vad deras bolag gett för utdelning de senaste åren och hur många titlar de publicerat. Jag har en bekant som gör det varje år. Det leder alltid till en del funderingar över vad bedömningarna grundas på.
Under pandemin fick Författarfondens extra tilldelning för att kompensera att författare inte kunde ut och föreläsa (vilket normala år är en viktig inkomstkälla). Då fick jag stipendium från Författarfonden två gånger.
Kopieringsstipendier
Kopieringsstipendier är precis som arbetsstipendierna ett efterhandsstöd. De ska kompensera att verk kan ha blivit kopierade. Författarförbundet, Läromedelsförfattarna och Fotograferna har lite olika upplägg på hur de delar ut dem. Läromedelsförfattarna lär faktiskt ha så mycket pengar att de har svårt att hitta kvalificerade sökande att dela ut dem till.
Författarnas kopieringsfond hade förr ett system som handlade om hur spridda verken var på folkbibliotek. Jag vet det för jag satt i nämnden en gång (vilket var ett trevligt sätt att träffa kollegor på). Vi bedömde inte verkshöjd utan hur många böcker biblioteken köpt in. Ju fler böcker som fanns ute i cirkulation, desto större sannolikhet att de blivit kopierade.
Kopieringsfonden har en karens på tre år för att sprida ut stipendierna. I år var min karens från det förra stipendiet över. Baserat på min tidigare erfarenhet, och min produktivitet, var jag bombsäker på att jag skulle få mitt tredje kopieringsstipendium i år. Jag hade redan planerat att jag skulle använda det för att vara ledig i sommar för första gången på fler år än jag kan minnas. Tji fick jag. Jag fick avslag.
Tryckbidrag och andra utgivningsbidrag
Det finns fonder som delar ut bidrag till tryck för fackböcker, särskilt om det handlar om kulturhistoria, lokalhistoria eller liknande. Den här typen av bidrag är en viktig kugge i bokbranschen. En hel del förlag kräver att författaren har utgivningen bekostad via bidrag, för att de ska anta boken. Vi pratar nu inte hybridförlag utan klassiska förlag.
Tryckbidrag kräver framförhållning. De flesta fonder jag tittat på har ansökningstid en gång per år. Du skriver därmed ansökan långt före utgivningen. Samtidigt ska du ofta kunna visa på att manuset finns och har ett eller flera brev från utomstående som styrker att boken håller kvalitet.
Du kan hitta lämpliga fonder genom att gå till biblioteket och leta upp böcker som liknar din och se vilka som stöttat den. Jag har fått tryckbidrag en gång, för boken Hundra nedslag i Mölndal. Det var superkul för det ingick ett brev undertecknat av kungen själv! Jag har inte sökt fler gånger för det tar sådan tid. Jag tänker att detta är något att göra som pensionär.
Andra stipendier och priser
Det jag nämnt ovan är de stipendier som är mest relevanta men det finns många fler som är mer specifika, som arbetarförfattare, författare som invandrat eller liknande.
- Författarförbundet förvaltar en del stipendier, främst till äldre författare med försörjningssvårigheter och vistelsestipendier.
- Natur & Kultur delar ut ett dussintal stipendier a 100 000 kr, bland annat för spridande av populärvetenskap och research för kommande böcker.
- Helge Ax:son Johnsons stiftelse har en kategori där det går att få stöd för litterära projekt.
- Svenska kyrkan har stipendier och många regioner har för regionala kulturutövare.
Boktugg har satt ihop en lista med stipendier (för prenumeranter, värt att prenumerera på).
Debutantpriser, livsgärningspriser och publikpriser
Därtill finns en uppsjö av litterära priser. Några av dem, som Borås Tidnings debutantpris och Slangbellan, går till debutanter, en per år. Men många av de större priserna går till författare som redan har ett långt författarskap bakom sig och en viss berömmelse.
En del priser tar emot nomineringar öppet, ibland mot en avgift, andra är slutna. De flesta priser fördelas av en jury men det finns en kategori där det ingår ett moment där författarna ska trumma ihop stöd i sociala medier för att komma med till bedömning. För de som blir nominerade, eller vinner, kan detta användas i marknadsföringen och bidra till ökad bokförsäljning och därmed intäkt den vägen.
Min inställning till stipendier
Min inställning till stipendier är lite blandad. Jag blir jättelycklig när jag får ett, men jag önskar att det inte var så jobbigt när de uteblir. På något sätt känns de som konstgjord andning. I alla fall så länge man inte drar vinstlotten att få ett av de fleråriga arbetsstipendierna som kan ge lite arbetsro.
Min huvudsakliga invändning är dock att det är en begränsad pott med pengar vilket leder till en tävlan. Får jag ett, så var det någon annan som blev utan. Får jag inte, så är det lätt hänt att snegla på vilka kollegor som fick och undra hur det kom sig. Och värre tidstjuvar än så, får man leta efter. Dessutom är det en subjektiv tävlan där kollegor är smakdomare.
Roligare att samarbeta än konkurrera
Det tilltalar mig mer att jobba på att sälja fler böcker tillsammans. Det är roligare att sträcka ut en hand till kollegor och samarbeta.
Igår delade jag bokbord med en kollega. Bo Stenson sålde sin och Eva Wallstams fina Vandra i Provence och jag sålde Upplev historiska Rivieran och Ett år runt Antibes. Vi berömde varandras böcker och sålde dem, när någon av oss behövde göra annat.
Det arbetssättet, att samarbeta för att få fler att upptäcka våra böcker, det är förbaskat mycket trevligare!
