Skriv snabbare och bättre med hjälp av läsarna

De presumtiva läsarna av en av mina kommande böcker räddade mig nyligen från en omfattande och tidsödande omarbetning av manuset. Jag är oändligt tacksam att jag faktiskt frågade dem om deras åsikt, innan jag la ner massa jobb på redigering som inte skulle förbättra boken.

Följ synopsis och fall inte för infall

Det handlar om manuset med arbetsnamnet Smultronställen mellan Göteborg och Stockholm (en titel som för övrigt inte speglar innehållet så bra och där jag också frågat läsarna om råd men ej spikat nya namnet ännu).

Häromdagen fick jag för mig att det kanske finns ett bättre sätt att dela upp bokens innehåll på, än det jag planerat. Istället för att första kapitlet handlar om sträckan Göteborg till Borås skulle det handla om Göteborg till Ulricehamn. Nästa avsnitt skulle i sin tur också ändras. Boken skulle delas upp i fem avsnitt istället för sex. Det är en relativt liten ändring i synopsis. Kruxet är att jag skrivit 150 000 tecken på manuset och ändringen skulle innebära en rejäl arbetsinsats för att skriva om.

Hade detta varit mitt första manus hade jag satt mig ner direkt och börjat skriva om. Jag gjorde faktiskt flera liknande omarbetningar av mitt debutmanus. (Varav en del av dem faktiskt inte förbättrade manuset ett dugg).

Den här gången tänkte jag först efter, innan jag kastade mig över redigeringen. Jag påminde mig hur långt tid jag hade lagt ner på att skriva synopsis och planera boken. Sedan frågade jag läsarna.

Frågade läsare via bokens Facebooksida

Boken har en Facebooksida med få, men relativt aktiva följare. Eftersom dessa personer själva valt att följa en sida där jag i princip enbart delar texter ur boken, research till boken och statusrapporter om bokens framväxt räknar jag med att majoriteten är presumtiva läsare av boken.

Jag bad dem rösta på två alternativ. Jag skrev inte vilken som var vilken, det vill säga vilken som var den nya idén och vilken som är den jag arbetat efter. Jag la alternativen i kommentarer så att det var lätt att klicka på gilla på sin favorit. Sedan sponsrade jag inlägget för att det skulle synas för fler av sidans följare.

De flesta som svarade klickade på det existerande alternativet. Några motiverade även sitt val med att de tyckte att det kändes mest naturligt eller att det gjorde dem mest nyfikna. Några skrev att detta alternativ var bättre, men inte så bra att det motiverade att skriva om boken (vilket jag nu inte behöver göra eftersom de röstade på det existerande alternativet).

Resultatet av denna omröstning gör att jag känner mig trygg i att fortsätta arbeta utefter det synopsis jag har. Det är en oändlig lättnad att inte behöva sätta mig och skriva om allting. Jag sparar också mycket tid på att inte själv älta denna detalj mer än jag redan gjort.

Andra alternativ: coach, förläggare eller agent

Jag valde att öppet fråga människor som själva valt att följa en viss Facebook-sida. Det finns nackdelar med denna modell. Varje person svarar utifrån sina personliga preferenser. Det betyder att jag behöver fråga ganska många för att få fram ett generellt svar. Det finns ingen garanti för att de som råkar svara på min minienkät är ett representativt urval av bokens potentiella köpare. De skulle kunna vara de enda människorna i världen som tycker som de gjorde.

Fördelen är att det är snabbt, enkelt och billigt. Dessutom bygger den här typen av äkta frågor relationen mellan mig och läsarna, vilket ökar sannolikheten för att de vill läsa boken och rekommendera den till andra. Det vill säga vara bokens ambassadörer, de där extremt viktiga personerna som kan göra en stor skillnad för bokens spridning.

Det läsarna saknar är en databas med säljdata. Ibland kan det därför vara bättre att rådgöra med personer med branschkunskap. Exempelvis bokhandlare, agent, författarcoach, förläggare, lektör, redaktör eller liknande. De har större kunskap om litteratur och bokbranschen än vad gemene man har. Det kan därmed räcka med att fråga en person om råd. Förutsatt att man hittar rätt person.

Att hitta rätt person är en extra stor utmaning just nu. I och med samhällets digitalisering sker just nu så stora förändringar i bokbranschen att många gamla sanningar förvandlas till myter. Det gör att kunskap om vad som tidigare sålt bra inte är lika användbar information idag, som under stabila perioder.

Läsarorienterad

Du som följt mitt skrivande ett tag och läst mina handböcker för författare vet att min inriktning är läsarorienterad. Jag är övertygad om att läsare och författare består, medan resten av bokbranschen förändras i och med samhällets digitalisering. Därför fokuserar jag på läsarna.

Det betyder inte att du som läser detta ska göra likadant. Du ska välja utifrån vad du känner är bäst för dig. Kanske är det att anlita någon av branschexperterna jag nämnde ovan. Kanske är det att prata igenom olika problem med din hund. Jag har kört den varianten också. Den är särskilt bra för komplexa frågeställningar som kan kräva långa monologer. Det väsentliga är att inte fastna utan att fundera igenom, fatta beslut och gå vidare.

Läsarhjälp är inget nytt

Till sist ska jag säga att det jag skrivit ovan är absolut inget nytt. I Författarboken nämner jag att Carl Jonas Love Almqvist och andra svenska 1800-talsförfattare använde feedback de fick från Malva Silverstolpes litterära salong för att förbättra sina manus.

Verktygen förändras men grunden i hantverket består. Ungefär som en del av de sjöar och slott som jag beskriver i Smultronställen mellan Göteborg och Stockholm. Bilderna är hämtade från olika researchresor. Du hittar fler bilder på min reseblogg. Nu ska jag sluta skriva om att skriva och återgå till att jobba med mina manus.

Innan jag återvänder till mina manus vill jag också rikta ett stort tack för all positiv feedback i diverse sociala medier på förra veckans inlägg Gör inte nybörjarmisstaget att redigera ihjäl ditt manus. Det är uppenbart att många kände igen sig i den beskrivningen.

Ha en bra skrivdag!