Kära Kristina anno 2008!
Detta är ett öppet brev från dig själv tio år senare med uppmaningen: sluta för f-n pilla på manuset och ge ut boken någon gång! Nu vet jag att du är en envis djävel som inte övertygas av enkla och raka besked. Därför ska jag förklara denna uppmaning för dig.
Myten om att redigera tills du kräks
Jag vet att du har hört att debutanter inte förstår att en text måste redigeras och att man ska redigera tills man kräks på texten. Det ligger något i det. Första utkastet är i princip aldrig publiceringsbart, särskilt inte vid första försöken. Några genomläsningar och synpunkter från utomstående är klokt att plocka in.
Men det går att redigera ihjäl böcker. Du kan sitta i åratal och vrida och vända på formuleringarna på sidan 172 utan att komma ett dugg framåt för du vet inte vilken variant som fungerar bäst. Till slut tappar du alla proportioner och börjar plocka bort bra stycken för att du läst dem femhundramiljarder gånger under flera år. Klart du tycker de är platta och intesägande då, men det finns en anledning till att du skrev dem och för läsaren hade de varit nya.
Ärligt talat kan jag så här med facit i hand säga att ditt debutmanus var roligare ett par år innan du gav ut det. Det kanske var lite ordrikt här och var. Och några meningar kanske var väl långa. Men boken var roligare och mer läsvärd.
Att redigera tills man kräks på texten är helt enkelt inget bra råd då olika personer är olika uthålliga. Du hör till de som är alltför envis för att det ska vara rätt mått för dig.
Olika författare har olika skrivsätt
För att verkligen trumma in det här med att det inte finns Ett Rätt Sätt när det gäller redigering (heller) så påminner jag om att det finns lika många sätt att skriva böcker på som det finns författare. Det vet du förstås inte för du känner inga författare ännu. Men en del låter boken växa fram under skrivprocessen, andra skriver detaljerade synopsis. En del öser ur sig ett första utkast, andra lägger ner mycket möda på att skriva exakt vad de tänkt sig första varvet.
Hade du skrivit ett bra synopsis först (något jag varmt rekommenderar att du lär dig) så skulle första utkastet varit så bra att det räckt med ett par mindre redigeringsomgångar med fokus på språket. Du hade inte behövt skriva om hela boken. För att sedan skriva om den igen när du ändrade dig och ville återgå till en tidigare vinkling.
Du känner inte till någon lektör eller redaktör som kan hjälpa dig med manuset. Det är synd då lektörer är ett jättebra stöd för innehållet och redaktörer är ett jättebra stöd för att förbättra texten. Båda skulle kunna hjälpa dig berätta när manuset är klart så att du inte överarbetar det. Samtidigt är det antagligen lika bra, för du är en sådan som hellre vill ha manuset precis på ditt sätt, än grammatiskt korrekt. Redaktörer och lektörer passar inte för alla. Fast med din första bok hade det inte varit helt tokigt att anlita en lektör.
Den perfekta boken finns inte
Något du måste förstå är att den perfekta boken som alla läsare gillar finns inte. För läsare är olika och de gillar olika saker. Det är en riktigt dålig idé att försöka tillfredsställa alla smaker för det kommer aldrig att gå.
Perfektionism är något du behöver lära dig släppa. Det kommer bara att vara ett hinder i din författarkarriär. Att sträva efter att ge ut den bästa bok du kan göra just då och att alltid utvecklas och lära dig nytt är bra. Att sträva efter att allt ska vara perfekt är kass. Det är något som kommer lägga krokben på dig och ge dig skrivkramp. Det gör att utmärkta manus fastnar outgivna i din digitala skrivbordslåda vilket prövar dina läsares tålamod. Släpp perfektionismen!
Det är klart att du inte är en fullfjädrad författare direkt. Ingen är proffs på första försöket. För att du ska utvecklas och lära dig mer behöver du skriva många olika typer av texter, samt få feedback på dem. Skriv flera böcker, lek med orden. Sitt inte fast med ett manus!
Skriv flera olika böcker, istället för en med allt
Skriv den bok du själv skulle vilja läsa. Eller en bok som du vet att en viss målgrupp skulle vilja läsa. Men försök inte tillfredsställa alla för det blir varken hackat eller malet. Du måste vara konsekvent vad det är för typ av bok. Du behöver bestämma dig om det ska vara skönlitteratur eller fakta, om det ska vara en guidebok eller en reseberättelse. Är det dina memoarer eller är det en rolig skröna.
Boken behöver hålla sig till en genre. Annars blir den svår att klassificera i bokhandeln och hamnar mellan stolar. Det finns många bra ingredienser i din debutbok. Dela upp dem i tre olika manus så har var och en större potential än om du försöker knô in allt i ett. Detta är ju svårt för dig att veta som är ny. Därför säger jag det till dig.
Det kan diskuteras hur bra din första bokidé var. Hade du frågat mig för sju år sedan hade jag sagt att en bok med kuriosa om regniga Wales var en hopplös idé och att du skulle satsat på soliga Franska Rivieran istället dit fler människor reser. Idag har jag svängt och tycker att det finns en kärna som är riktigt vettig i din debutbok. Det finns innehållsmässiga delar i den som idag lockar fram skämskudden (vilket jag försöker se som ett tecken på att jag utvecklats). Det är när du försöker dig på att göra boken mer allmängiltig som du kör i diket. Du skriver inte massmarknadsböcker och det är ingen idé att försöka. Håll istället fast vid din specialitet som är att nörda ner dig i fakta. Gör din grej fullt ut, istället för att försöka släta ut den.
Framförallt, ge ut din debutbok medan den fortfarande är bra. Istället för att redigera ihjäl ditt första manus är det bättre att du lägger tiden på att skriva ett par till. Det kommer att göra dig till en bättre författare och glädja de som gillar att läsa det du skriver.
Hälsningar
Kristina 2018 till Kristina 2008
Jag behöver läsa ovanstående även idag
Ett embryo till ovanstående hittade jag i utkastlådan när jag letade efter något att publicera som veckans söndagsinlägg. Fast det stod 2016 då jag skrivit den inspirerad av Tre hattar-boken 10 misstag författare gör.
Det fungerar lika bra att publicera texten 2018 som 2016 då jag pillade med min debutbok i sju år. Vill du läsa slutresultatet så ligger hela boken publicerad på nätet. Här kommer du direkt till första kapitlet Wales.
Uppmaningen till mig själv att sluta redigera passar utmärkt att plocka upp för i veckan har jag stångat mig blodig över ett manus som lovat så många gånger att ge ut, Strövtåg runt Antibes. Det är det manus jag började på när jag äntligen gav ut min debutbok. Det har varit nästan klart väldigt länge. Jag har nått det stadium då jag ena året flyttar runt texter för att nästa år när jag plockar fram manuset flyttar tillbaka dem. Det vill säga, det är verkligen mer än hög tid att sätta stopp för redigeringen.
(Alla bilder i inlägget är från Wales – ett land väl värt mer än en bok eller hur?).
Läs vidare
- Se fler bilder från Wales i min reseblogg.
- Läs fler misstag du kan undvika via utdrag ur boken 10 misstag författare gör.
- Läs min debutbok Jakten på den perfekta puben.
- Botanisera bland fler tips för skrivfasen.
- Prenumerera på inlägg från sajten.
Herregud, vad bra o läsvärt, tycker jag som nu har skrivit ”färdigt manus på en barnbok.
Ja, det rann till och blev också bok 2 av bara farten och nu har jag gett mig f… på att även skriva 3:an. Detta blir alltså en trilogi.
Hur kunde det då bli så här? Jo, en barngrupp 6 -9 år verkade gilla bok 1 och sa – Vi vill ha mera, snälla fortsätt och på den vägen är det.
Och nu har även en illustratör satt klorna i boken och ger mig synnerligen inspirerande bilder.
Ja, men SNÄLLA behöver hjälp med att svenskan blir god, vem kan hjälpa mig utan att jag blir ruinerad?
Jovisst ja, en sak till en nära vän, svensk, som bor i ett spansktalande land översätter tydligen böckerna för att tycker att de även skall ges ut på spanska.
Ser fram emot en kontakt med dig.
Hej Lars,
Vad roligt att höra att du haft användning för mina erfarenheter. Det är ju så himla dumt att alla ska göra samma misstag. Roligt att höra att du är igång med en trio, och översättningar till spanska! Jag kan tyvärr inte komma på namnet på några bra redaktörer just nu. Jag vet att jag borde ha många i min omgivning men namnen måste ha smält iväg i sommarvärmen som oväntat dök upp. Kanske kan du höra med andra barnboksförfattare? Jag vet att det finns en del grupper av sådana på Facebook.
Hälsar
Kristina
Pingback: Redigeringshandböcker
Mycket jag känner i dina råd, som med redigeringen t.e.x. Vilket jag fick skrivet ”på näsan” av en som jag trodde facklig kamrat, tillika själv författare och krönikör. Mitt råmanus blev sonika föremål för offentlig recension med uttalade önskningar om redigering. Innan, telefonledes, uttrycktes dock spontan uppskattning ”…som att dricka vatten i öknen”. Till saken hör att just redigeringen skulle krönikören vara behjälplig med.
Detta med genre spelar här en stor roll, jag verkar (trodde jag) i en tämligen vedertagen sådan, såsom i proletärernas fotspår. Till min stigande fasa kom bakgrunden till historien ovan i nytt men mycket isande ljus.
Vet inte hur mycket du har läst av nya grundslagsändringen på tryckfrihetens område, men det var tillräckligt för att göra mig sömnlös.
Så mot denna nya verklighet vad göra? Bli översatt med en gång? Är inte boken bara dålig? Tryckte upp ca 100 ex själv och de åt som smör i solen.
Tacksam för din insats, även för mig i förväg.
Hej John,
Tack för att du stannar till och berättar om dina vedermödor (beklagar långsamt svar, jag och datorn har varit på skilda håll ett tag).
Det är inte lätt att hitta rätt personer som kan tycka till om ens manus. Det gäller ju att det är någon som genuint vill hjälpa till och förbättra det, inte trycka ner författaren.
Hoppas att allt löser sig för dig!
Kristina