Meny Stäng

Vill du ha foton i dina memoarer eller annan bok?

Har du lyckats slita dig från Lantmäteriets historiska kartor som jag tipsade om i förra delen av den här bloggserien? Just det här med historiska kartor och bilder är något som lockar många människor. Därför finns det förlag som specialiserat sig på att ge ut böcker vars huvudsakliga innehåll är bilder från äldre tider. Ibland finns samma vy fotograferad i nutid som jämförelse. Att ha med bilder från äldre tider i din självbiografi eller annan bok (där det är relevant), kan alltså göra boken mer allmängiltig, förhöja läsvärdet och därmed öka spridningen av boken.

Innan du kastar dig iväg och börjar lägga in bilder i ditt manus ska du veta att bilder gör bokutgivningen betydligt dyrare. Kostnaderna för tryck och formgivning stiger markant. Detta behöver du göra.

  1. Du behöver välja ut bilder som lyfter boken
  2. Du behöver ha rätt att använda bilden
  3. Du behöver ha en digital version av bilden i tillräckligt hög upplösning

Ska du sedan ge ut boken i egen regi (vilket jag i många fall rekommenderar) tillkommer ytterligare steg som kommer i nästa del.

  1. Du behöver anlita formgivare eller kunna använda ett layoutprogram
  2. Du behöver (helst) trycka en större upplaga
I bloggserien om bilder i böcker har jag en rad bilder hämtade ur Smultronställen mellan Göteborg och Stockholm. Jag står för texter och bilder, Anneli Pettersson för formgivningen.

Upphovsrätt

Det är som du säkert vet inte tillåtet att plocka bilder från nätet lite hur som helst och använda i din bok. Du behöver äga bilden, eller ha tillstånd att använda den.

Det enklaste är om du har fotograferat bilderna själv, då äger du dem. Har någon annan fotograferat måste du fråga om du får lov att låna bilden, eller betala för att få använda den. En del fotografier är publicerade med olika former av Creative Common-licens. Läs det finstilta. Är du osäker är det alltid bättre att fråga en gång för mycket än en gång för lite.

Är det en utomstående fotograf behöver du i boken ange vem som fotograferat bilden. Det kan du göra i en lista längst bak. För en del äldre bilder är det svårt att få reda på fotografens namn. Gör så gott du kan.

Lämpliga och olämpliga motiv

Oavsett vem som fotograferat finns det motiv som det är bäst att undvika. En är offentlig konst som statyer och liknande som är placerade i stadsmiljö. Det går bra om den som skapade verket varit död i mer än 70 år, men annars finns det en organisation som heter Bildupphovsrätt i Sverige som vill ha betalt.

Det pågår en diskussion om att samma regler ska gälla byggnader (det vill säga att enbart vykortsförsäljare får publicera bilder på byggnader vars arkitekter fortfarande lever, eller avlidit för mindre än 70 år sedan). Än så länge är det fritt fram att fotografera stadsvyer och använda bilderna.

Tryggast är bilder på familjen tagna i fotostudio, i hemmet eller ute i naturen.

På tal om familj kan det vara god ton att fråga människorna på bilden om det är ok att de är med. I varje fall om det är bilder som skulle kunna vara känsliga. Många människor blir stolta och glada över möjligheten att vara med i en bok.

Digitalisera pappersbilder

Fotograferar du idag så gör du antagligen det digitalt med en mobil eller digitalkamera. Men äldre bilder har du antagligen bara på papper. Pappersbilder är toppen när du ska planera din bok men för att du ska kunna lägga in bilder i manuset behöver du ha dem som digitala filer.

Det finns skanner speciellt för pappersbilder och för diabilder. Dessa finns i olika prisklasser. Fördelen med de något dyrare är att de är snabbare och har bättre upplösning. Ska du bara ha någon enstaka bild kan det vara onödigt att köpa en skanner, då är det bättre att gå till närmaste fotoaffär för att få hjälp, eller att helt enkelt fotografera av fotot.

Det är inte svårt att skanna in pappersbilder, men tidskrävande så det kan vara något du vill starta med tidigt, eller se som ett separat projekt. Kanske finns det någon som vill tjäna en slant genom att ha det som sommarjobb?

Ska du bara ha bilderna som minnen under skrivandet räcker mindre upplösning. Det är praktiskt för filerna tar inte så stor plats och det går fortare att skanna. Men ska du ha bilderna i boken behöver du högre uppläsning. Hur stor du behöver beror på hur stora bilderna ska bli i boken.

Ibland kan det ge en extra dimension till budskapet att faktiskt fotografera av gamla foton så att det syns att de är fotograferade.

Teknisk respektive konstnärlig kvalitet

En enkel minnesregel för vilken upplösning du behöver kommer här. Ta önskad storlek på bilden i bok och mät långsidan i centimeter. Gångra denna siffra med 118. Så många pixlar behöver bilden ha. För ett uppslag i en foliant kan det behövas 5000 pixlar på ena sidan, medan det för en bild i en sidospalt kan räcka med 500 pixlar.

Som jämförelse kan jag nämn att idag är en Instagrambild 1000 pixlar men för några år sedan ansågs 150 vara lagom för bilder på nätet. Det är alltså inte bara så att du inte får ta en bild på nätet hur som helst, det blir oftast uselt resultat.

Nu är inte upplösningen allt. Det finns mycket annat som avgör kvaliteten på en bild. Skärpan i bilden, färgbalansen och kompositionen samt mycket annat av teknisk och konstnärlig art. Det sista är det som är svårast att ta på. Vissa bilder har bara det, något extra som fångar betraktaren. Jag kan inte säga vad det är, bara berätta att jag ibland bläddrar igenom mina bildkataloger fem-tio gånger för att hitta bilderna som talar till mig.

Till syvende och sist så handlar det om vad bilden tillför boken. En något suddig bild kan vara riktigt viktig medan en perfekt komponerad bild med hög upplösning kanske inte alls passar in. Du bestämmer.

Utfallande bilder i en presentbok behöver vara rejält stora.

Förbered många fler bilder än du behöver

När det är dags för formgivning kan det visa sig att det inte alls är de allra finaste bilderna som passar bäst. När jag visade min mamma mitt första urval av bilder till Smultronställen mellan Göteborg och Stockholm skrattade hon. Jag hade valt ut mina favoriter och det var bara rimfrost och morgondimma på bild efter bild. Det var ingen variation alls.

Inte ens när jag trodde att jag hade fått ihop en bra mix var jag färdig. Ibland behövdes en stående bild istället för liggande, och det var inte alltid den liggande bilden gick att beskära med bra resultat utan jag fick återvända till fotoarkivet. Till slut hade jag plockat fram 1000 bilder som formgivaren valde mellan.

Det antalet säger nog mer om hur stolligt petig jag är, än är någon bra måttstock för hur många bilder du behöver. När jag levererat manus till förlag har jag plockat ut runt 200 bilder vilket räckt gott och väl.

Bildbehandling

Bildbehandling är en egen vetenskap. Det väsentliga som glad amatör är att försöka se till att alla dina bilder har samma stil och liknar varandra när det gäller färg och ljushet. Om du skulle använda ett filter, se till att du har samma på samtliga bilder.

Generellt blir bilder blekare i tryck än på datorskärm. För att de inte ska kännas urvattnade så jag brukar kräma på med lite högre färgmättnad. Sedan har jag lärt mig att min skärm är för ljus, så att bilderna som ser bra ut på min datorskärm blir lite för mörka. Därför ljusar jag ofta till dem.

Proffsen jobbar istället med kalibrerade skärmar som gör att de kan få exakt resultat. Ibland kan det löna sig att helt enkelt lämna bilderna till proffs för bildbehandling. De kan också retuschera bilder vid behov.

Fördela bilderna jämnt eller ojämnt

Beroende på hur många bilder du vill ha med i boken kan du ha olika principer. En är att lägga alla bilder samlade på ett eller ett par ställen i boken. Det kan göra trycket något billigare.

Vill du göra en bok i kaffebordsstil behöver du tänka på samma sak när du väljer bilder som när du skriver. Du behöver erbjuda läsaren variation, både med form och med motiv. Blanda närbilder med landskap och sprid ut bilderna jämnt. Ibland innebär det att stryka stora textsjok för att du inte har några bilder dit. Ibland får du ge dig av ut med kameran för att fixa en till bild till något ställe.

Värt att veta är att när det kommer till formgivning så är det snabbare att lägga in en bild på en helsida, en så kallad utfallande bild, än att skapa collage av flera mindre bilder som behöver passa ihop.

När det gäller bildtexter så finns det olika uppfattning. En del tycker att de förstör formgivningen, andra vill absolut ha dem.

Ta hjälp med produktionen

När du kommit så långt att du har färdiga texter och bilder så står du vid ett vägval. Du kan fortsätta på egen hand, ta hjälp eller börja leta efter ett förlag. Jag har skrivit texter tidigare med för och emot eget förlag.

Oavsett vad du väljer så kommer det fler delar i bildserien. Hoppas att du ser fram emot dessa!

Publicerad iTips för skrivfasen

Mer läsning

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.