“Nå ut med din bok” är ute nu!

»Kristina, sover du någonsin?« Det är en fråga jag fått ett par gånger den senaste tiden. Svaret är att det varit lite dåligt med den varan den här veckan och att jag känner av det. En effekt är att jag är gråtmild som sjutton och fällde en tår när Susan Casserfelt kallade Nå ut med din bok för en »måste-bok för alla författare«.

Det är särskilt roligt att få dessa ord av en deckarförfattare som kanske inte är så välkänd då hon inte vädrar sitt privatliv i media, men i gengäld radar upp topplisteplaceringar på Storytel. Just när detta skrivs ligger hennes senaste titel i Höga Kusten-serien topp tre. Inte topp tre i någon obskyr underkategori hos något nystartat företag som ingen hört talas om, utan topp tre i den stenhårda konkurrensen av samtliga böcker hos Storytel. Respekt!

Susan är en av de få som fått chansen att lägga vantarna på Nå ut med din bok. Boken i hennes knä är ett numrerat exemplar av provtrycken. Jag hade med mig dem till medlemskvällen hos Författarförbundet i tisdags. Jag ska strax skriva mer om den, men jag ska försöka skriva detta någorlunda kronologiskt och börja med väsentligheterna.

Nå ut med din bok finns som e-bok och pappersbok

Kärnan i den här artikeln är veckans stora nyhet, att Nå ut med din bok äntligen går att beställa som e-bok eller pappersbok (hurra! direktlänkar i slutet av texten). Jag lyckades faktiskt göra boken beställningsbar (via Bokus och egen webbsajt) den dag jag hade tänkt mig, vilket var den 15 maj. Valet av datum berodde dels på att jag skulle sitta i panelen hos Författarförbundet den kvällen, samt att jag har som ambition att publicera en artikel om mitt författarskap, eller mig själv, på kristinasvensson.se varje månad den 15:de. Jag hade för länge sedan förberett en text om upprinnelsen till Nå ut med din bok, och hade inte tid att skriva något annat.

Dessutom behövde jag ge mig själv en deadline så att jag slutade lägga till saker i boken. Att ge ut en modern bok om marknadsföring för författare är lite grann att skjuta mot ett rörligt mål. Varje vecka kommer ny statistik och nya strategier som skulle kunna vara aktuella att peta in i boken. Men min vana att lägga till saker efter att manuset varit på korrekturläsning är inte särskilt käck, eftersom det vid varje tillägg slinker med nya korrekturfel. Någonstans måste man sätta stopp och säga att det här duger. Det finns alltid en möjlighet att göra en uppdaterad upplaga om det skulle visa sig finnas ett behov av boken. Vilket jag tror det gör. Denna tro stärkes efter Författarförbundets marknadsföringskväll.

Författarförbundets marknadsföringskväll 15 maj 2018

Ämnet marknadsföring lockade storpublik till Författarförbundet tisdagen den 15 maj. Det var en av årets vackraste kvällar och vädret gjorde att några av de anmälda tappade bort sig längs vägen. Det var kanske tur då det ett tag var 106 anmälda till evenemanget. Varenda pall, soffa och stol var framplockad. Det kändes lyxigt att ha en hel fåtölj med benutrymme för mig själv. En orange prick där framme visar vilken fåtölj jag paxade.

Nästa bild visar panelen (foton av Susan Casserfelt). Längs till vänster anas Grethe Rottböll i grönt. Hon är med i förbundsstyrelsen och var kvällens moderator. I soffan sitter Cecilia Knutsson, publicistisk chef för textböcker och förläggare Rabén & Sjögren samt Svante Weyler, förläggare Weylers förslag. Sedan sitter jag i en röd sval klänning (som jag skickade ut en familjemedlem att handla åt mig då jag insåg att jag skulle svimma i jeans och inte hann till en affär själv). Jag presenterades som vetenskapskommunikatör och författare med eget förlag. Till sist har vi vid mikrofonen Jenny Bjuhr Berggren som är kommunikationsdirektör Bonnierförlagen.

I inbjudan stod att vi skulle diskutera vad vi gemensamt kan göra för att marknadsföra en bok. Det vill säga vad kan förlag och författare åstadkomma om de samarbetar. Det vet jag väl inte riktigt om vi faktiskt diskuterade. Jag kanske minns fel men jag tyckte att det var mycket snack om hur bra allt var förr när en recension i en storstadstidning kunde generera kö till en bokhandel. Jag log lite för mig själv över beskrivningen av hur författare förr kunde tjata till sig en annons för sin bok från sin förläggare med argumentet att andra författares böcker blivit annonserade. Idag är det bruket borta då den typen av annonser ej lönar sig. Dessutom är det idag kommunikationsavdelningar, snarare än förläggare, som beslutar över marknadsföringsbudgeten. Något jag noterade var att Bonniers har slagit ihop flera separata avdelningar som sysslat med webb respektive marknadsföring till en kommunikationsavdelning. Låter vettigt tycker jag (rent generellt var mitt intryck att Bonniers och jag jobbar ungefär likadant med stort fokus på analys, det är bara skalan som skiljer).

Något riktigt rakt svar på frågan vad författare kan förvänta sig i marknadsföringsväg från sitt förlag tror jag inte att någon fick. Det var individuellt och många författare sköter sin egen lansering. Fast ett externt förlag ska man ändå ha, för att få en stämpel att boken är godkänd. Typ något sådant. För det mesta var det en person i panelen som besvarade respektive fråga. Den enda diskussionen som jag minns är i vilken grad de stora förlagen styr vilka böcker som lyfts fram hos nätbokhandlarna. Men jag kan minnas fel, jag kunde inte gärna ta fram mobilen och börja anteckna vad de andra sa. Något jag uppfattade att alla i panelen var överens om var att det idag är mer uppsplittrat än förr. Det finns många fler vägar att nå läsare på, men man når färre i taget. Sedan hade vi väl lite olika bild om huruvida detta är demokratiskt och ger alla författare samma möjligheter, eller om det mest är besvärligt. Mitt fokus låg framförallt på att besvara de frågor som kom från publiken samt ge konkreta svar på saker som fungerar idag och imorgon. Jag passade givetvis även på och nämnde vilket stöd författare kan få att prioritera rätt aktiviteter, genom att läsa Nå ut med din bok.

Radiotystnad mitt i lanseringen av boken

Även om jag på förhand hade hoppats på mer konkreta diskussioner var det hur som helst roligt att sitta i panelen och att småprata med andra författare efteråt över en öl och en friterad panering på en uteservering. Jag tar mig sällan tid att umgås med kollegor på detta sätt och det var riktigt trevligt. Det bidrog dock till veckans totala sömnunderskott.

Minnesgoda läsare minns kanske att jag i förra söndagens inlägg spådde att det här skulle bli en intensiv vecka som förutom medlemskvällen innehöll ett heldags ledningsgruppsmöte där jag skulle presentera en lång utvärdering jag skrivit samt prisutdelning i ett innovationspris som jag är projektledare för. Veckan blev precis så intensiv som jag hade befarat, vilket lett till några dagars ofrivillig radiotystnad från mig.

Värmen fortsatte vilket gjorde att den röda klänningen (som jag är lite kär i) fick göra tjänst två dagar i rad. Jag tänkte att ingen kommer att veta om det då det är helt separata grupper jag träffar men si, det finns minsann författare även i medicintekniksvängen. Jag satt nämligen bredvid en under konferensen. Jättekul även om jag var lite förvirrad först när hon tackade för mina böcker, för jag var helt inne i AI och patienter. Spegelselfisen är tagen på Grand Hôtel när jag var på väg hem efter denna långa men synnerligen trevliga heldag som kryddades med prisutdelningen. Det är nästan lika roligt att dela ut pris och göra andra glada, som att få pris själv (tror jag, jag har nog i och för sig aldrig fått något).

Efter att den bilden togs satte jag mig i en taxi och skrev en kort blänkare om pristagarna, en text som en kollega sedan skickade vidare till pressen. Det blev faktiskt även arbete-i-taxi åt andra hållet några timmar senare, för jag hade helt enkelt inte tid att stå och trängas i tunnelbanan. Den nivån var det på den här veckan.

Det mesta av veckans arbetstopp berodde på det uppdrag jag har för ett strategiskt innovationsprogram. Över helåret jobbar jag halvtid, men det är ojämnt fördelat över året. Finessen med ett halvtidsuppdrag är att jag får lite variation och slipper lägga energi på att oroa mig för om mina böcker säljer eller ej. Nackdelen är förstås att det ibland blir arbetstopp överallt samtidigt. Då kan man få offra en del nattsömn. Men så länge man får möjlighet att utvecklas, känner att man har kontroll över sin arbetssituation och får uppskattning för det arbete man gör, så är det ingen fara om det är lite intensivt ett tag. Det är det omvända, när stressen är negativ, som det sliter. Det är då positiva ord från läsare är särskilt underbara att få.

Läsarnas ord om boken

Ett av tipsen i Nå ut med din bok är att använda läsarnas ord för att beskriva sin bok, snarare än egna. Detta tips har jag i min tur plockat upp från en undersökning som visar att använder man läsarnas ord för att marknadsföra boken, så kommer nya läsare att ta till sig reklamen bättre, än om man använder egna ord eller en beskrivning som en marknadsavdelning tagit fram.

Hittills har jag två läsares ord att välja mellan. Susan skriver att boken innehåller »handfasta råd« och Holger att jag »förklarar bl.a. hur vi författare kan använda oss av lanseringsteam, crowdfunding, influencers, effektiva samarbeten mellan författare, förlag och media m.m.« Hela läsarbetyget.

Jag ligger lite efter med att skicka ut recensionsexemplar av boken, men vill du vara bokens ambassadör, hör av dig.

Ditt ex av Nå ut med din bok

Om något jag skrivit om boken under hösten och våren har lockat dig att införskaffa ett eget exemplar av Nå ut med din bok så väntar boken på nya läsare som storpocket hos Bokus respektive storpocket hos Adlibris. Eller ebok Adlibris respektive ebok Bokus. 

PS! Berätta gärna hur du tycker att jag ska beskriva boken så har jag fler ord att välja på när jag väl vaknat till liv igen från nuvarande jobb-koma och ska trumpetera ut bokens existens.

Mer läsning

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.