Meny Stäng

Ett socialt geni

Samarbete med kollegor står i fokus för mig just nu eftersom det är temat för nästa bok från Tre hattar. (Om du undrar hur det går kan jag rapportera att jag hittills skrivit 104 000 tecken, eller 18 000 ord, i ett dokument som jag döpt till Solrosboken efter nästa års bokomslagsfärg. Det är ungefär samma textmängd som jag skrivit till de tidigare böckerna, frågan är bara om det är rätt ord i rätt ordning som står där eller om jag borde skriva något annat eller bättre).

Under ett avbrott från skrivandet satt jag och bläddrade igenom gamla texter för att se vad jag skrivit i ämnet samarbete tidigare. Då trillade jag över den här godingen ur Förverkliga din bokdröm.

Kristina – ett socialt geni

Ett ensamt geni som skriver ovärderliga epistlar när inspi­rationen slår till i en ensligt belägen stuga vid havet. Vars enda sällskap är en whiskyflaska eller tre. Känns bilden be­kant?

Kaffe och kollegor är mer min melodi, även om jag gärna behåller skrivstugan vid havet ur schablonbilden ovan.

När jag skrev debutboken hade jag bara en kollega jag um­gicks med. Ibland var vi ambitiösa och satte upp personliga mål till nästa träff. Det kunde vara att jag skulle skriva klart och skicka ett visst antal kapitel till min kollega i förväg och han komma med feedback. Och vice versa.

Ibland blev det mest att vi träffades, men även när vi bara fikade och tävlade om vem som fått minst skrivet sedan förra träffen var det värdefullt. Det var som om jag lade skriv­krampen åt sidan när jag fått diskutera den en stund. Jag fick ny energi och plötsligt flöt skrivandet igen.

Jag är helt klart en social författare som behöver kollegor att bolla både texter och idéer med.

Jag minns att jag tyckte att jag var himla vitsig när jag skrev rubriken socialt geni till texten om mina erfarenheter, en text som hör hemma i kapitlet Skaffa kollegor. Det finns fler underrubriker i samma stil, som Kristina – gillar snygga män och Kristina – färgstark & underhållande. Ibland när jag bläddrar tillbaka i gamla texter tycker jag att jag var roligare förr. Men jag tar bättre bilder numera. Med lite flyt och vila kanske jag återfinner min vitsiga ådra endera året.

Kollegan jag refererar till i texten samarbetar jag förresten med fortfarande. Fast numera i ett helt annat område, han översätter och bearbetar en del av de texter jag skriver i medicinteknik. Vi har alltså återigen regelbundna möten där vi diskuterar vad som ska göras till nästa möte.

Med detta utdrag önskar jag er alla goda samarbeten samt fortsatt God Jul!

Publicerad iBlandade författartips

Mer läsning

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.