Bokbranschen är ingen miljövärsting eftersom den är så puttefnaskigt liten, men varje bransch måste dra sitt strå till stacken. Klimattänket har i elfte timmen nått hit (och var med på bokbranschdagen år 2022).
Jag har ramlat över ett par olika initiativ som jag tycker är värda att sprida. Det handlar om att välja rätt papper, kasta ut bästsäljerismen och se över marknadsföringen. Samt att satsa på cirkulära böcker. Jag har också fått med ett förslag på hur författare kan överleva denna omställning.
Bonniers och Lessebo har tagit fram ett miljöpapper
Vi börjar i pappersänden. Visserligen sjunker försäljningen av pappersböcker som en sten (skurken är dock snarare Putin än ljudböcker) men det går ändå åt en hel del träd och energi för att tillverka papper. Och det är stor skillnad på papper och papper.
Förlagspodden hade nyligen ett inslag med att Bonniers och Lessebo efter 18 månaders arbete tagit fram ett miljöpapper för färgtryck. Papperet är miljövänligt för att det är tillverkat av lokala råvaror med miljövänlig el. Livonia har börjat använda det. Papperet har hög bulk, är gulaktigt och obestruket. Det låter snyggt men jag tycker att det är svårt trycka på obestruket papper.
Vinka adjö till bästsäljerism, bokrea och slit- och slängkultur
Viktigare än att välja rätt papper är att förändra bokbranschen. Man skulle kunna säga att det är dags att backa bandet till tiden före bästsäljerismen. (Om begreppet är obekant slå upp i Författarboken där jag har ett avsnitt om den). Det är dags att vinka adjö till den och till bokhandlarnas returrätt. I ett annat avsnitt av Förlagspodden sågade Kristoffer Lind denna kombination ur just miljösynpunkt. Det är fullkomligt stolligt att bokhandlarna returnerar osålda böcker till förlagen för att sedan köpa tillbaka dem till 1/3 av priset i juni för att bulla upp med dessa i februari under bokrean året efter.
Bokreans lockpriser gör att folk bär hem kassar med böcker som de kanske inte ens hinner läsa. Författare och förlag tjänar nästan ingenting på böckerna som säljs under bokrean utan det är bara transportföretagen som blir glada över att få skjutsa runt bokkartonger. Dessutom devalverar det bokens värde.
Återvinning och second hand perfekt klimatlösning
En tryckt bok skulle kunna läsas av rätt många personer till samma klimatavtryck. Det skulle radikalt minska koldioxidutsläppen per timmes läsning om alla böcker läses av tio personer istället för en eller två. Detta är välbekant och därför applåderar de flesta second hand. Det är supercharmigt med alla ”låna en bok”-lådor som står överallt. De finns i cafét, hotellet och i gatuhörn. Perfekt ur klimatsynpunkt.
Men författare tjänar ingenting på dessa böcker. När en bok lånas på bibliotek får författaren i alla fall en krona. En halv krona efter skatt räcker inte särskilt långt när elräkningen ska betalas, men det är i alla fall något.
Läs boken, swisha och dela vidare
Sölve Dahlgren har en idé som han provar i i sin senaste bok Frisparkad som är en humoristisk relationsroman i fotbollsmiljö. På sista sidan uppmanar han läsarna att när de läst den lämna den vidare samt att de som får den också swishar en slant som tack för läsningen. Slanten är frivillig och kan därför avpassas efter läsarens ekonomi.
Sölve Dahlgren lovar rapportera utfall på sin webbsajt. Jag är synnerligen nyfiken på hur detta går. Jag delar detta vidare för jag tänker att här vore bra om fler författare tog efter. För vi behöver hjälpas åt att lära våra läsare att författare också behöver få betalt.
Sundare kultur
Med jämna mellanrum ser jag uppmaningar att handla hos den lokala bokhandeln om man vill ha den kvar. Om man vill ha professionella författare krävs faktiskt också en insats. All respekt till alla som har författandet som hobby, fortsätt skriva! Det jag vill bredda är allmänhetens bild av författaryrket. Det som syns utåt är deckardrottningarnas senaste lyxkåkar. Det som inte syns är att de flesta författare hankar sig fram på stipendier och föredrag.
Stipendier är super att få, men de är en begränsad resurs där författare tävlar inbördes. Detta bidragsberoende är grunden till hela kletet med kulturmannen. Ingen vågade säga något för alla var beroende av bidrag. Att uppmana läsare att köpa, läsa, dela vidare och swisha författarna däremot, detta är något där alla författare kan hjälpas åt. Ju fler som gör desto bättre. Vi tävlar inte mot varandra utan tillsammans mot Netflix.
En hundring per läsning vore toppen
En bok ger flera timmars underhållning. Fler än vad man får av att hyra en film för 99 kr. Runt en hundralapp för varje person som läser en bok skulle inte göra genomsnittsförfattaren rik, men i all fall ge någon form av timpenning som går att se utan att använda elektronsvepmikroskåp.
Vill du läsa mer på detta tema så har jag petat ihop en sammanfattning av inledningen på året ur mitt perspektiv. På tal om webbsajter så ska jag avrunda med något som vi alla kan göra.
Alla författare bör trimma sina webbsajt
Bokbranschens klimatavtryck hänger inte bara på papperet utan också på att vi använder en hel del el. Dels i hela det digitala ekosystemet och dels i marknadsföringen. Vi är flitiga på sociala medier och de kräver som bekant en hel del el i serverhallarna.
Alla författare kan göra en liten insats genom att trimma sina webbsajter så att de kräver mindre el att lagra och läsas. Exempelvis använda cache-plugin och blocka botar. Detta har jag läst men fråga inte hur man gör för det står på min att göra lista. Där har jag också att jag ska gå till bibliotek och låna kollegors böcker, läsa dem och skriva något om dem i sociala medier för att kontinuerligt uppmuntra till läsning.
Någon mer som är på?
PS! Med tanke på ämnet borde jag kanske ha avslutat detta med en uppmaning att swisha mig en kaffe om det var bra läsning. Kanske i nästa brev.
