Mitt uppfattning om bokrean kan i skrivande stund sammanfattas med att den är på tok för lång och känns allmänt omodern i sitt upplägg. I dagens digitala värld där klimat är (borde vara) på allas läppar finns det trendigare saker att göra än att skyffla runt stora upplagor (läs till exempel denna text).
För egen del var det förstås trevligt för egot att Smultronställen mellan Göteborg och Stockholm spenderade fem veckor topp femton mest sålda böcker i kategorin resor. Sedan tjänade jag inga större summor på att delta i bokrean eftersom jag sänkte f-pris till under tryckpriset. Jag är också tveksam till om jag faktiskt nådde några nya läsare. Det var snabbversionen. Dags för den längre versionen.
Två månaders bokrea äntligen över
För två månader sedan lovade jag att sammanfatta mina erfarenheter från årets bokrea och tada, här kommer rapporten som är en fortsättning på Bokrean – så funkar den ur författarens perspektiv. Och jag utbrister äntligen är rean över! Mitt bestående intryck är att bokrean är evighetslång. Den börjar förvisso officiellt först 21 februari men mellan 1 februari och 31 mars köper alla återförsäljare in böcker till det sänkta f-priset. Sedan gör de vad de vill. Återkommer till den detaljen men först ska vi avhandla tidsrymden.
Två månader är en rejäl del av bokåret. Om man betänker att bokförsäljningen mattas efteråt då alla ska plöja sina reafynd och sedan dör ut under sommaren (förutom i boklådor strategiskt placerade vid semesterorter) så är det en stor andel av bokåret som upptas eller direkt påverkas av rean. Förr hette det att man skulle undvika att ge ut en bok under bokrean. Lägg till att sommaren är stendöd och att det är hopplöst nå ut i bruset under black week och julhandel så blir det ett par korta fönster kvar då alla ska ge ut sina böcker.
Rea säljer
Kampanjpriser är ett klassiskt sätt att sälja varor på och jag kan meddela att det fungerar. I början av reaperioden dominerade reatitlar Bokus lista med mest sålda i kategorin resor. Av de tjugo första var sexton reatitlar. Näst sista veckan tror jag det var femton av de tjugo första.
Min reatitel var med marginal min mest sålda bok under reaperioden. Detta ska sättas i relation till att jag har en ny titel* som jag också marknadsfört under perioden (dock inte riktigt lika intensivt och jag har sökt lite andra kanaler för den). Men min nya titel (titlar) sålde inte alls lika många exemplar som reatiteln. Däremot fick jag samma intäkt från båda böckerna eftersom den nya boken har ett högre f-pris.
Här är alltså ett val, att sälja fler böcker billigt eller färre till normalpris. Fördelen med att sälja fler är såklart att jag når fler läsare (som efter att ha fallit i trans över hur fantastiskt intressant reaboken är springer iväg och köper allt jag skrivit och blir ivriga ambassadörer som tipsar alla sina vänner om mina böcker – hoppas jag). Men det där med att sänka f-priset till under tryckpriset var ju ingen hållbar strategi i längden om man ska leva på sitt förlag.
Boken säljer sig inte själv
Böcker säljer sig inte själva. Någon behöver prata för varan och om det inte är entusiastiska läsare så återstår författaren själv. Och som författare orkar man hålla uppe trycket i ungefär två veckor. Två veckor är vad som rekommenderas för att köra en Kickstarter-kampanj och jag kan hålla med, det är lagom tidsperiod. Då får man också en tidsrymd som gör att det känns som ett kampanjpris, att det gäller att passa på.
Mitt kampanjande var mest intensivt i tre perioder. Först körde jag en sväng inför starten på bokrean. Sedan blev det en spontan runda 8 mars när Bokus erbjöd åtta procent rabatt på hela sortimentet. Det var en rabatt som de tog från sin avans och inte påverkade förlagets intäkt (tack!). Sedan blev det en till sväng på slutet. Jag hade tänkt att jag skulle göra en slutkläm när det fanns en tidspress. Nu råkade jag starta den lite i förväg så att den blev lite väl utdragen och tjatig för att jag ville poängtera att det fortfarande var bokrea hos Bokus. Och förorda att folk köpte där och inte någon annanstans.
Bokrea enbart hos Bokus
Sätter man ett rea-f-pris i Bokinfo (direkt eller indirekt via distributör) så gäller det priset för alla återförsäljare. Men jag kan inte påverka vilket pris de säljer boken för. En del valde att skylta boken som reabok medan andra sålde den till ordinarie pris (se lista med priser i del ett, dock sänkte Amazon priset till 72 kronor när rean började).
Det betyder att alla butiker köpte in bok för 50 kronor och sedan sålde de den för 72, 99, 320 eller 448 kronor. Det sved lite varje gång som någon av de dyrare butikerna beställde hem böcker. Jag får trösta mig med att det uppenbart finns människor som är villiga att betala åtskilliga hundralappar för boken. Synd bara att inte en större andel av pengarna hamnade hos mig. Detta är ytterligare en anledning till att jag önskar att bokrean var kortare.
Egna kanaler bäst
Jag postade information om bokrean på min reseblogg, i mina nyhetsbrev och mina sociala medier upprepade gånger. Dessutom körde jag två pyttesmå annonskampanjer på Facebook. Den första var att jag sponsrade ett inlägg för att det skulle visas. Men på slutet kände jag att jag ville försöka nå ut till lite nya läsare också och testade en regelrätt annons.
Jag skrev i inledningen att Smultronställen mellan Göteborg och Stockholm parkerade i en månad topp femton mest sålda och det var under de veckor som jag spred att boken var med i bokrean. Den enda fördelen med att bokrean är så lång är att det gjorde att jag fick se skillnaden i försäljning mellan perioder då jag var aktiv med marknadsföringen och perioder då jag sysslade med annat.
Min känsla är att annonserna inte hade en skvatt effekt utan att det bara var när jag delade till människor som följt mig länge som boken rörde på sig. Mest effektivt var utskick per mejl. Nu har jag för lite data för att verkligen analysera effekterna av olika aktiviteter och de flesta gjorde jag dessutom samtidigt.
Finaste blurben hjälpte
Min marknadsföring bestod av foton av boken med och utan citat från läsaromdömen jag hittat på Bokus. Jag gjorde många olika varianter i Canva så att jag kunde posta flera gånger utan att de såg exakt likadana ut. Jag har inte räknat riktigt men tror jag postade 30-40 gånger. En del inlägg var långa, andra korta men inga var exakt likadana. Det var utspritt så att jag på sidor jag sällan använder postade en gång medan jag på insta stories säkert öste ut fem-sex påminnelser.
Just nu känns det som om jag tjatat hål i huvudet på alla. Åtminstone mig själv. Jag vill inte prata om mina böcker någonsin igen. Sammanfattningsvis la jag ner mycket jobb och mitt lager av osålda böcker minskade. Men det ekonomiska utfallet på kort sikt var magert.
Finns det bättre alternativ?
Kommer jag delta i bokrean igen? Kanske. Fast jag kommer aldrig att sänka f-priset så lågt som jag gjorde denna gång. Och jag skulle hellre delta i kortare kampanjer. Nu är det fritt fram att mixtra med egna kampanjer när som helst, men om man bara sänker f-priset så syns det inte som rea i nätbutiken (och det är inte ens säkert att de sänker kundpriset).
Jag har testat att genomföra egna julkampanjer där jag skickar ut böcker men frakten är så hopplöst dyr att den äter upp hela rean. Vi får se hur jag gör i framtiden. Om du vill följa mina bokäventyr från läsarsynvinkel så har jag ett nyhetsbrev.
*Ska man vara exakt har jag inte en ny titel utan två, Ett år i Härjedalsfjällen och Mitt Nice. Men den senare är utgiven av ett externt förlag så jag kan inte analysera försäljningsstatistik för den. Däremot har jag sett att den lånas på biblioteken, vilket kanske är ett tecken på att den också säljer bra.
