Meny Stäng

Från resa till bok: så skriver och trycker du dina resememoarer

När jag undervisar på olika Skriv ditt liv-kurser möter jag en hel del människor som går kurs för att de vill skriva om en stor resa de gjort. Det kan vara ett år i Asien efter gymnasiet, den där interrailresan på 80-talet, eller ett längre utlandsuppdrag som förändrade livet. Minnena finns där, fotona ligger i album eller på hårddiskar – men hur blir det en fysisk bok av allt detta?

Det är temat för denna guide. Inspiration att skriva den har jag fått från två håll. Det första är att jag blev intervjuad till tidningen PROpensionären om mina tips för att skriva självbiografier. Är du prenumerant kan du hålla utkik efter intervjun. Det andra är att det är dags för mig att träffa årets deltagare i distanskursen Skriv ditt liv på Ljungskile folkhögskola. Jag har varit gästlärare där i några år nu.

Kvinna med tre böcker från Rivieran i Antibes.
Kristina Svensson i oktober 2025 med tre av de senaste böckerna, reseguiden Mitt Nice och fotoböckerna Ett år runt Antibes och Upplev historiska Rivieran. I de två sistnämnda väver jag in personliga anekdoter.

Varför börja med en resememoar?

Att skriva en memoarbok om en resa är en perfekt start för självbiografiskt skrivande. Här kommer ett par fördelar.

  1. Tydlig avgränsning. Du har en given början och slut i tid och rum. Det gör projektet mer hanterbart än att tackla hela livet direkt.
  2. Rikare material. Från en resa har du ofta bilder, biljetter, vykort eller andra föremål sparade. Kanske skrev du till och med dagbok? Detta ger dig konkret material att utgå från.
  3. Mer att berätta. Rätt eller fel känns det ofta som att en resa innehåller fler spännande händelser än vardagen. Det gör det lättare att hitta berättelser värda att nedteckna.

Vem skriver du för – och varför?

Innan du börjar skriva din reseskildring finns det frågor att fundera på. Varför vill du berätta om din resa? Och vem skriver du för? Svaren påverkar ton, detaljer och hur du bygger upp boken.

För framtida resenärer

Oavsett om resan gick till grannkommunen, eller till andra sidan jordklotet kan dina upplevelser inspirera andra som drömmer om samma resa. Fundera på om du vill skriva en praktisk guide i du-tilltal, eller en personlig berättelse i jag-form som låter läsaren följa dina steg, känslor och insikter.

För att dokumentera en svunnen tid

Världen förändras snabbt. Länder som en gång var självklara att besöka kan vara stängda idag. Monument försvinner, stadsbilder förändras och traditioner glöms bort. Har du rest till en plats som i dag ser annorlunda ut – eller inte längre går att besöka? Då bär du på ett tidsdokument som är värdefullt att dela med andra.

För barn och barnbarn

En resa kan prägla hela ens liv: valen man gjort, vem man blivit, vilken mat man lagar eller vilka traditioner man bär vidare. Genom att skriva ner dina erfarenheter ger du nästa generation möjlighet att förstå din historia. Din reseberättelse kan också bli starten på en större självbiografi.

För dig själv

Skrivandet kan vara terapeutiskt. Att återvända till minnena, formulera dem och se dem i tydligare ljus kan ge både perspektiv och läkning. Kanske har du flyttat mellan länder, gjort stora livsval eller vill använda resor som en metafor för personlig utveckling — allt detta kan få plats i en reseskildring.

Oavsett vem du tänker dig som läsare, eller vilken drivkraft som ligger bakom ditt skrivande, finns det något i din resa som är värt att berätta. Det avgörande är att sätta igång!

​Research: samla material från din resa

Den viktigaste källan är dina bilder från resan. Jag skrev för några år sedan en serie artiklar om att använda foton i böcker. En av artiklarna handlade om att använda foton som stöd för att skriva självbiografi. Jag rekommenderar att läsa den.

Gräv fram alla foton du kan hitta av platser du besökt och människorna du träffat. Om vi börjar med platserna så kan det vara intressant att jämföra dina bilder med hur det ser ut idag. En variant är att bläddra i Google Maps Street View för att se hur samma plats ser ut nu (eller när Google åkte förbi och fotograferade). Ett annat sätt är att söka på plats-taggen i sociala medier. De bilder du hittar på detta sätt kan du använda som stöd för ditt skrivande, men inte använda rakt av i boken.

Om det är möjligt att återbesöka platserna i verkligheten kan det ge en extra dimension till projektet (eller bli grunden till en uppföljare). Om du planerar det, eller ska skriva om en framtida resa vill jag nämna artikeln en researchdag för en reseguide.

Gör en kronologi över din resa

Har du dagböcker eller en blogg från resan sitter du på en skattkista med material. Saknar du det får du leta i vidare cirklar. Kanske skickade du vykort från resan hem till familjen? Fråga runt om de finns sparade. Be att få titta på dem, se vilka motiv du valde och läs vad du skrev hem. Är resan nyare kan du ha blogginlägg eller Facebook-uppdateringar att utgå ifrån. Även om du har raderat din blogg kan vissa sidor finnas sparade i Internet Archive. Detta kan ge dig en bild av hur du såg på platsen då, med de värderingar du hade då. I vissa fall kan det vara intressant att reflektera över hur dessa har ändrats.

Gamla kvitton och flygbiljetter är användbara för att få fram ett kronologiskt skelett och exempel på priser. Sådana detaljer kan ge lokalfärg till texten.

Komplettera med intervjuer och böcker

Har du resekompisar, värdfamiljer eller andra personer du mötte under resan som du kan intervjua? Gör det. Ställ frågor om vad de minns och anteckna deras version av olika händelser. Det kan också vara bra att fråga dem om det är ok med dem att de nämns i din bok.

Ett annat tips är att läsa böcker som handlar om din(a) plats(er) eller den tidsperiod som du skriver om för att kunna förankra dina minnen i händelser i omvärlden.

Från anteckningar till struktur

Om research är den roligaste delen av ett bokprojekt är det allra viktigaste att sätta igång och skriva. En del skriver först och skapar strukturen allt eftersom, medan andra föredrar att ha strukturen klar innan de skriver ett ord. Det finns inga rätt eller fel, det handlar bara om att hitta den metod som passar dig bäst.

Mitt förslag är att skapa en övergripande struktur innan du börjar skriva. Du kan sedan ändra den allt eftersom du hittar nya detaljer eller kommer på andra tankar. Men då har du något att utgå ifrån.

Skapa en övergripande struktur

Lägg upp hela resan kronologiskt som ett pärlband där pärlorna är olika händelser. Fundera över vilka av dem som är dråpliga, festliga, underhållande, tråkiga, sorgliga eller dramatiska. Välj ut någon eller några i varje kategori. kanske den mest dramatiska och den allra sorgligaste.

Plocka inte bara de allra mest spektakulära händelserna, ta också med en del lugnare perioder som kan ge läsaren andningspauser. Det kan bli väl mycket av det goda om för mycket aktivitet staplas på varandra. Släng inget utan lägg de övriga i reservlistan.

Du kan också sprida ut lite olika fakta, reflektioner eller liknande som ger omväxling. Ordna nu dina händelser i en ordning som verkar vettig, det kan vara kronologiskt eller tematiskt eller något helt annat.

Sätt igång och skriv

När du gjort din övergripande plan för bokens innehåll sätter du igång och skriver. Du behöver inte börja från första sidan utan börja med det som du har mest lust att skriva. Sedan kan du skriva kapitel för kapitel och lägga in dem på rätt plats.

Ha bilden av din tänkta läsare framför dig och tänk att du skriver till denna person. Då hamnar tonfall och detaljrikedom ofta på rätt nivå.

Orden behöver inte vara perfekta – det viktiga är att de kommer ut. Resten kan vi bearbeta senare.

Tips när du fastnar

I början går det ofta lätt, men förr eller senare kör de flesta fast. Det kan vara en scen som strular, att strukturen inte känns klockren, att ett viktigt datum saknas eller bara någon vanlig förkylning som sätter käppar i hjulet. Det finns många knep att ta till för att komma igång igen.

En populär metod är äggklockan. Den går till så här: välj en rubrik och sätt ett alarm på 20 minuter. Under den perioden så flödesskriver du allt du kan komma på att skriva om den rubriken, utan att redigera eller hejda dig själv. När klockan ringer slutar du.

En annan klassiker är att ta en paus och gör något helt annat en stund som att diska eller ta en promenad i skogen. För en del personer kan det hjälpa att sätta en deadline, för andra stjälper det. Jag vill också tipsa om min artikel att hitta skrivtid.

Ett annat sätt är att diskutera din text med någon annan.

Värdefullt att få feedback på texten

Det är guld värt att ha ett nätverk av likasinnade att träffa regelbundet. För det första är det trevligt och för det andra kan ni peppa varandra när det går trögt och fira framgång när ni nått milstolpar. Framförallt kan ni hjälpa varandra att hålla igång skrivandet så att det inte rinner ut i sanden. Det är extra bra om ni regelbundet visar utkast för varandra och ger feedback på varandras texter. Det är lärorikt både att få och ge konstruktiv feedback.

Allra bäst är om ni är i samma fas och har ungefär lika mycket tid att lägga på skrivandet, så att ni kan hålla samma takt. Du kan hitta skrivarkompisar via en skrivarkurs, en skrivarcirkel eller genom grupper på nätet.

Anlita skrivcoach eller använd AI

Om du inte vill skriva bok i grupp, eller inte hittar likasinnade kan du anlita en privat redaktör eller skrivcoach. Antingen en mänsklig sådan eller en AI. Fördelen med en mänsklig är uppenbara, du får en människa av kött och blod att prata med.

AI sover aldrig och de har gratisnviåer att testa. Det finns en uppsjö av olika AI-modeller och utvecklingen är snabb. Oavsett vilken variant du väljer är det väsentligt att vara tydlig med vad du vill ha hjälp med. Är det att få synpunkter på strukturen, få veta var din struktur inte håller måttet, korrekturläsa själva texten eller vill du ha utkast skrivna utifrån dina anteckningar? Ibland kan det vara värdefullt att få ett utkast att dissa och skriva om. Ett tips är att om du låter AI korrekturläsa, be om en lista med ändringar, låt den inte ändra texten direkt. Än så länge händer det att den får feeling och lägger in felaktigheter.

Reseskildringar att hämta inspiration ifrån

Ett annat sätt att få inspiration är att läsa böcker och analysera hur andra författare har gjort. Läs och anteckna vad du tycker de gjort bra och vad du inte gillar. Låna de bra delarna och titta över din text så att du inte faller i samma fallgropar som andra gjort.

  • Bill Bryson – Notes from a Small Island – I denna bok reser mästaren på humoristiska reseskildringar genom Storbritannien (i uppföljaren hade han blivit en gnällspik tyckte jag).
  • Bill Bryson – A Walk in the Woods – Denna bok om en vandring på Appalachian Trail blev en storfilm med Robert Redford.
  • Per J Andersson – Historiska resenärer: 12 kvinnor som erövrade världen – Inspirerande om modiga kvinnliga resenärer från Fredrika Bremer till Nellie Bly.
  • Per J Andersson – Ta tåget: På spåret genom historien, samtiden och framtiden – Personlig och engagerad bok om tågresor.
  • Kristina Svensson – titlar i serien Kristinas strövtåg – Exempel på hur foton och personliga anekdoter kan användas i faktaböcker om olika geografiska områden.

Tips för att trycka din bok

När du börjar känna dig färdig med texten är nästa steg: hur ska detta publiceras? De allra flesta som jag möter vill trycka ett par exemplar till den närmaste familjen. Det är lätt att ordna. Det finns många lokala småtryckerier som kan hjälpa dig att skapa en bok. Du hittar dem genom att söka på ’tryckeri’, ’print on demand’ eller fråga i olika skrivargrupper. Två stora som många anlitar är BoD och Publit.

Ofta har dessa företag ett nätverk av experter som de kan rekommendera om du vill anlita någon som korrekturläser texten eller hjälper till med designen av boken. Det kan handla om att göra ett snyggt bokomslag eller att formge insidan av boken så att texten blir lätt att läsa. Vill du ha bilder i boken finns det en del att tänka på (kika i länken).

ISBN och Bokinfo gör din bok beställningsbar

Vill du att boken ska gå att beställa överallt där böcker säljs skaffar du ett ISBN hos Kungliga biblioteket och registrerar boken i databasen Bokinfo. Detta är lätt att göra själv, men något som många företag kan hjälpa dig med.

En del drömmer om att få sin bok läst av en stor läsekrets och vill skicka in sitt manus till etablerade förlag. Jag vill inte göra någon nedslagen, men det är ytterst få självbiografier som blir antagna med traditionellt förlagskontrakt. (Vill du förkovra dig i hybriddebatten så har jag skrivit en text som har får i titeln).

Det är inte särskilt svårt att ge ut själv och det finns mycket hjälp att få!

Mer inspiration hittar du här

Vill du ha mer inspiration? Läs mina guider Skriv ditt liv och ge ut dina memoarer och 10 tips för att skriva din självbiografi. Den sistnämnda är en kortversion av boken Din självbiografi av mig, Kim M Kimselius och Lennart Guldbrandsson. Den är tyvärr slutsåld för närvarande, men den finns på biblioteket. Men Författarboken finns att beställa.

Ett annat tips om du vill träffa andra som är i begrepp att ge ut sina memoarer är att föreningen Egenutgivarna är på väg att återstarta verksamheten.

Det allra viktigaste är dock att sätta igång och skriva.

Lycka till!

Publicerad iBlandade författartips, Tips för skrivfasen

Mer läsning

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.