Meny Stäng

10 tips för att skriva din självbiografi

Det har aldrig varit en så bra tid som nu att skriva den där boken som du länge drömt om. Denna mening har alltid varit sann, men den har en extra klang virusvåren 2020 när detta skrivs. Oavsett om du är pensionär i isolering, smittad i karantän eller fullt frisk men permitterad är det perfekt att passa på och använda den extra tiden till att skriva. Dessutom gör du en samhällsinsats genom att minska ner smittspridningen när du sitter hemma med din dator eller penna.

Tre hattar hjälper dig med #dinbiografi

Det finns massor av genre att ge sig i kast med men många författare börjar sin karriär med att skriva om något självupplevt. Något som speglas i att texten Skriv ditt liv och ge ut dina memoarer hör till de mest lästa på den här sajten.

Populariteten är en anledning till att vi skrivit boken Din självbiografi10 råd för att skriva bok om ditt liv. Det är den fjärde boken av Tre hattar, det vill säga Kim M Kimselius, Lennart Guldbrandsson och mig, Kristina Svensson. De tio stegen nedan är ett smakprov ur boken.

1 BÖRJA SKRIVA NU!

Hör du till dem som funderar på att skriva en bok om ditt liv men tvekar? Sluta genast att skjuta upp idén till morgondagen. Passa på och skriv medan du kan. Det är nämligen bara du som kan göra det. Det spelar ingen roll om du är filmstjärna eller sjuksyrra, om du har bestigit alla bergstoppar över 8000 meter eller mest odlat din trädgård. Alla har en historia att berätta. Skriv för att bevara dina upplevelser för eftervärlden, som terapi eller för skojs skull. Skriv för byrålådan, för dina barnbarn eller för en vidare publik. Sätt igång och skriv idag!

För att motivera dig att komma igång berättar Kim i boken om sina föräldrar där den ena sköt upp det tills det var för sent och den andra hade stor glädje av sin färdiga bok. Hon slår också fast att alla har en berättelse inom sig. Kristina tipsar om hur du kan hantera omgivningens reaktioner och Lennart skriver fyra skäl till varför du inte ska skriva om ditt liv. 

2 INSPIRERAS AV ANDRA

Första steget till att hålla din egen bok i handen är att bestämma dig för att skriva den. Det andra är att fundera på vilken typ av bok du ska skriva. Ska det vara en skönlitterär bok löst baserad på några episoder ur ditt liv eller en översikt över hela ditt liv? Du behöver inte bestämma dig i förväg utan detta kan vara något du har i bakhuvudet under tiden du samlar material. 

I det här kapitlet i boken är det dags för dig att läsa och analysera böcker som andra har skrivit. Vi har en del gemensamma övningar och sedan reder Lennart ut om du får skriva om verkliga personer och hur du ska tänka om någon klagar på din bok. 

3 SAMLA MATERIAL

Det är dags för den del som ofta är den allra roligaste i ett bokprojekt, att göra research! Dessutom ska du göra en djupdykning i ett ämne som troligen ligger dig varmt om hjärtat: dig själv. I det här skedet behöver du inte fatta några tuffa beslut och inte begränsa dig utan kan ha roligt hela vägen. 

Är du så lyckligt lottad att du skrivit dagböcker under ditt liv är det dags att plocka fram dem nu. Inventera ditt eget minne, bläddra i gamla kalendrar och leta upp gamla brev. Hör med andra som var med “på den tiden” och samla allt som du tycker är intressant. Spara urval till senare. Oroa dig heller inte om det blir lite tunt i vissa ämnen. Du kommer både att komma på nya idéer och stryka under arbetets gång.

I det här kapitlet har vi en del gemensamma tips och övningar som att använda bilder från platser där du bott på och att rita upp ett släktträd. Vi kommer ge dig verktyg för att resa tillbaka i tiden genom frågor som du kan besvara själv eller genom att intervjua andra människor. Kim sjunger dagbokens lov medan Kristina tipsar om att samla din research i en skrivdagbok. Till sist resonerar Lennart om det är viktigt att all research är rätt, eller om du får skarva lite eller hitta på. 

4 AVSÄTT TID FÖR ATT SKRIVA 

Oavsett om du drömmer om att börja skriva eller är en rutinerad skribent så är det alltid en utmaning att bli klar med sin bok. Utmaningen kan delas upp i flera delar. Den första handlar om tid. Det är tidskrävande att skriva en hel bok och du behöver lägga ner tiden som krävs. Sedan gäller det att lägga tiden på rätt saker och inte fastna. Det finns perfektionister som pillar i evigheter med små detaljer och därför aldrig blir klara. Den andra ytterligheten, att tro att första utkastet duger att publicera fast texten är så full av syftningsfel att den knappt är läsbar, är förstås heller inte lyckad. 

Andra fastnar i självtvivel eller drabbas av skrivkramp. Då kan det vara trösterikt att känna till att det är vanligt att skrivandet flyter på i perioder och att man kör fast ibland.

I boken ger vi dig en del knep för att komma igång när det går trögt. Det blir en text från oss var. Kristina tipsar om 5 steg för att skapa mer skrivtid, Kim om att gå in i skrivbubblan och Lennart om att bota skrivkramp. 

5 VÄLJ UT OCH VÄLJ BORT

Du har bestämt dig för att skriva en bok och du har samlat en massa material om ditt ämne. Du har analyserat andra böcker och vet vad du tycker att de har gjort som är bra och mindre bra. Du har en plan för hur och när du ska skriva. Kanske har du även börjat skriva? Eller undrar du hur du ska börja? I den här fasen kan ett synopsis underlätta. Ett synopsis är en sammanfattning av de stora dragen i din bok.

I boken föreslår Kristina att du även inkluderar andra aspekter och gör en projektplan innan du börjar skriva. Kim bidrar med olika tips för att komma igång och Lennart pratar om längd, både hur lång en bok är och hur långt tid det tar att skriva den. 

6 UTVECKLA DIN BERÄTTELSE

Har du skrivit ett synopsis eller första utkast nu? Bra jobbat! Nu ska vi jobba vidare. Vi ska krydda din berättelse med känslor, lägga till lokalfärg och se till att du tar med läsaren till din värld. 

Läsaren ska genom dina ögon kunna följa med då händelserna skedde. Läsaren ska se samma hinder som du gjorde och känna samma känslor som du gjorde då. Det betyder att om du skriver en anekdot från dina skolår har du inte alls samma erfarenhet eller språk som du har efter femtio. Du föddes inte allvetande. Varje händelse som du valt ut ska bli en scen i boken. 

Precis som i en skönlitterär bok behöver du beskriva detaljer och aktivera läsarnas känslor. Det är detta som avgör hur läsvärd din bok blir. Ju mer alldagliga dina utvalda händelser är, desto större krav ställs på hur du beskriver dem. Har du varit kannibal eller bott på månen kan läsaren möjligen förlåta ett styltigt språk och obefintlig berättande, för att du berättar om så ovanliga händelser.

Det här betyder inte att det bara är personer som levt ett särskilt dramatiskt liv förunnat att skriva sina memoarer. Alla liv är värda att dokumentera, sedan varierar storleken på publiken beroende på innehållet och framställningen.

Större delen av det här kapitlet är det Lennart som skrivit eftersom han är den av oss som är expert på att bättra på berättelser. (Kika till exempel på hans skrivtips).

7 REDIGERA DIN TEXT

Vi har nu kommit till finliret, att redigera själva texten. Det är ett vanligt nybörjarfel att bekymra sig om språket för tidigt. Många debutanter lägger massor av tid på jakten på den perfekta första meningen när de borde lägga pussel med livshändelser. Andra fokuserar på att leta synonymer eller att korrekturläsa innan historien har fallit på plats. Det är nästan alltid bättre att lämna det språkliga till sist. 

Ett par undantag finns. Det kan vara vettigt att bestämma verbformer och perspektiv tidigt. Det är ett stort jobb att ändra från jagperspektiv till tredjepersonsperspektiv i en hel bok om du får för dig det (antagligen en dålig idé eftersom självbiografier vanligen skrivs i jagform). Samma sak med verbformer. Det kan vara vettigt att tidigt bestämma om du skriver i presens för att skapa närvaro, eller preterium (tidigare imperfekt) för att signalera dåtid. 

I det här kapitlet tipsar vi dig om olika sätt du kan förbättra språket i din bok, som att rensa bort slaggord. Att redigera språket är något du behöver lägga en del tid på, men inte alltför mycket tid. Det sista inser du när du läser det öppna brevet från Kristina 

8 TA HJÄLP 

Börjar hela projektet kännas övermäktigt? Lugn, bara lugn. Det finns en lång rad med människor som kan hjälpa dig längs vägen. Du kan ta hjälp av nära och kära eller olika experter. Det finns författarcoacher, skrivkurser och studiecirklar där du kan få hjälp att komma framåt om du fastnat. Det finns lektörer, redaktörer och korrekturläsare som kan hjälpa dig förbättra texten. Du behöver faktiskt inte skriva ett ord själv, utan kan anlita en spökskrivare som skriver hela boken utifrån intervjuer. Dessutom kan du hyra  researchassistent, omslagsdesigner, bokutgivare och projektledare – för att nämna några av de experter som finns att tillgå. 

Eftersom det är deras levebröd att stötta författare kostar det en slant att anlita dem. Priset varierar och kan avspegla vilken kvalitet du får. Den största faktorn är dock hur lång tid det tar. En studiecirkel kan kosta några hundralappar, att anlita en spökskrivare några månadslöner. För att anlita rätt person för dig kan det vara bra att veta lite mer om vad de olika personerna gör. 

I det här kapitlet fokuserar vi på de olika experter som kan hjälpa dig förbättra texten. Sedan bjuder Lennart på en detaljerad beskrivning av hur det är att anlita spökskrivare – ett område som många är nyfikna på. 

9 PUBLICERA DIN BOK

Har du gått igenom det stora arbetet att skriva ner din historia ska du såklart även se till att du får hålla din berättelse i handen. Du ska åtminstone trycka ett exemplar till dig själv. Kanske vill du även att andra ska kunna läsa boken? Det snabbaste sättet att se till att du får din bok i handen den dag du vill och med den utformning du vill, är att helt enkelt publicera den själv. Då är det du som fattar alla beslut. 

Att ge ut själv betyder inte att du behöver ställa dig i källaren och kopiera upp egna exemplar som du knyter ihop med snöre. Tvärtom, du kan anlita hjälp till precis alla steg om du vill.

I två kapitel berättar vi hur du gör. Det ena generellt, det andra är ett specialavsnitt om bilder i böcker. Det mesta i det här kapitlet är skrivet av Kristina som har skrivit böcker om bokutgivning tidigare. Lennart avrundar med fördjupning om upphovsrätt. 

10) NJUT OCH HA KUL! 

Det börjar bli dags för oss att runda av den här boken. Men vi har ett viktigt tips kvar och det är att njuta. Det går inte att sticka under stol med att det är ett stort projekt att skriva en bok. För att inte krokna längs vägen är det viktigt att ta sig tid att ha roligt. Ditt bokprojekt är en utmärkt anledning till en lång rad med trevligheter. Ta kontakt med släktingar, res runt och lär dig mer om dig själv. Ring gamla vänner du inte pratat med på år och dag. Besök platser som var viktiga för dig i din uppväxt och se hur där ser ut idag. Gå igenom gamla dagböcker, foton och brev. Bläddra bland teaterprogram, biobiljetter, barnböcker eller andra saker som betyder något för dig. Se om favoritfilmen du växte upp med. Ta gott om tid på dig och använd tiden för att minnas och reflektera.   

Att skriva en bok behöver dessutom inte vara ett enmansprojekt. Det går utmärkt att göra stora delar av researchen tillsammans med andra. Varför inte göra det till en familjesemester att besöka platser du minns från förr? Eller starta en skrivarcirkel tillsammans med andra som bor på samma ort? Se till att ni har roligt ihop när ni knåpar på era böcker. Njut och ha kul!

Det passar utmärkt att avrunda boken med att Kim delar med sig av en del kloka ord. 

Fler tips i böcker och kurser

Hoppas att du hade användning för denna översikt över hur man kan lägga upp ett projekt att skriva en bok. Vill du ha mer hjälp så rekommenderar jag att låna eller köpa någon bok om att skriva självbiografier. Det finns en hel hoper att välja på. Det finns också en lång rad med kurser och andra resurser på nätet.

I vår bok finns det också en del övningar att göra som kan hjälpa dig att bli klar. Hoppas att de hjälper dig på vägen.

Lycka till med din bok!

Kristina Svensson, Lennart Guldbrandsson och Kim M Kimselius.
Publicerad iNyheter, Tre hattar

Mer läsning

4 kommentarer

  1. Helena

    Åh, vad spännande att ni kommer ut med en bok på det temat! Själv ska jag hålla kurs i ämnet på Medborgarskolan i Värnamo i november 2020. Er bok kan ju bli något att tipsa om där! :-)

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.