Har din författarsajt dessa rubriker?

Årets första författartips handlade om vilka människor som kan tänkas besöka din författarwebbsajt. De samlades i fem målgrupper: dina läsare, media, bokbranschen, du själv och presumtiva läsare. Jag gick igenom hur dessa hamnar på din webbsajt och vad de kan tänkas vara ute efter. Här kommer nästa steg för att utforma din webbsajt, att välja vilka rubrikerna du ska ha i din huvudmeny.

Kontakta dig

Många som letar upp din webbsajt gör det i jakt på kontaktuppgifter. Det kan vara läsare som vill berömma din bok, en agent som vill diskutera ett samarbete eller någon som vill anlita dig som föreläsare. Detta är alla samtal som du vill ha.

Därför är rubriken ”kontakt” självklar på webbsajt. Därefter blir det svårare. Du vill å ena sidan vara tillmötesgående och ge mottagarna ett brett utbud av kontaktmöjligheter. Samtidigt finns det nackdelar med att skriva alltför mycket.

Kristina Svensson med böckerna Mitt Provence och Mitt Nice

Som författare är du (eller kan bli) en offentlig person. Det sker sällan över en natt och händer kanske aldrig dig. Men har du en gång angett din fysiska adress kan du inte ta tillbaka detta utan att flytta. Därför kan det vara bra att iaktta försiktighet med fysisk adress och telefonnummer, för att skydda dig mot stalkers.

Om du har ett kontaktformulär eller anger en e-postadress så har du en viss barriär, folk behöver kontakta dig via dessa vägar för att kunna få din fysiska adress eller telefonnummer. Båda kontaktformulär och e-postadress behöver förses med spam-skydd, annars drunknar alla legitima förfrågningar i skräp.

Böcker eller snarare verk

Nästa självklara rubrik är att lista dina böcker. Här gäller att tänka långsiktigt. När jag började som författare skapade jag en ny webbsajt för varje bok. Jag skrev spaltkilometer om varje bok. Efter ett par böcker insåg jag att det blev ganska mycket jobb bara att hålla dessa sajter uppdaterade rent säkerhetsmässigt. Nu är jag minimalistisk åt andra hållet.

Det gäller att hitta en bra balans och få med all relevant information om dina verk samt att vara någorlunda konsekvent. Du behöver både en lista med samtliga verk och ge varje verk en egen sida så att de får en unik URL. Under respektive verk skulle jag lista samtliga format som det verket är utgivet på. För ett verk kan ges ut som ljudbok, e-bok och olika former av tryckta böcker. Det kan ges ut i olika upplagor på olika språk och förlag.

Kristina Svenssons böcker hösten 2018.

Informationen om verket bör även innehålla citat ur recensioner eller läsarröster, bokomslag och foton. Bokomslaget bör finnas både som webbversion och en version som går att trycka i papperstidning. Sedan får du inte glömma bort att ta med länkar till samtliga försäljningsställen och gärna erbjuda provläsning.

Författarpresentation med foton

Nu kommer vi till en av mina gamla käpphästar, en författarpresentation med bra foton. Självklart säljer du inte tusentals böcker för att du skriver en bra presentation av dig själv. Det är bara en bråkdel av läsarna som kommer att läsa den. Men för de som läser den är det viktigt. Din författarpresentation på nätet kan du ändra hur ofta du vill. Det är en chans att prova olika skrivningar som du sedan kan använda till dina böcker och tryckt reklammaterial.

För mer info om hur du skriver en bra författarpresentation läs Författarboken.

När det gäller författarfoto så är det en chans att verkligen säga något om dig själv och vad du skriver. Det ska vara rätt foto för varje bok. Välj klädsel, omgivning och prylar beroende på vad du skriver.

Integritetspolicy

Förr hade vi Lagen om personuppgifter, PUL, nu har vi GDPR. Syftet med dessa lagar är att skydda privatpersoners uppgifter. Detta är något du också måste göra. Jag är ingen expert på detta område och råder dig att ta reda på exakt vad som gäller själv. Ett minimum är att du på din webbsajt anger vilka cookies din webbsajt har samt hur du hanterar exempelvis e-post från personer som kontaktar dig.

Naturbilder kan man spara och publicera precis hur man vill (förutsatt att man tagit dem själv).

Exempelvis är det ej tillåtet att spara dessa i listor och skicka reklambrev, om personen inte gett sin uttryckliga tillåtelse. Det spelar ingen roll huruvida bästsäljande författaren si och så gör det, det är i varje fall inte lagligt. (Som parentes kan jag säga att jag blir fullständigt skogsgalen varenda gång någon lyfter fram lagbrytande författare som föredömen på marknadsföring).

Din webbsajt behöver en integritetspolicy. Min är knappats komplett men du är varmt välkommen att ta en titt och skriva en bättre.

Prenumerationsmöjligheter

På tal om att spara e-postadresser till läsare så är det obligatoriskt att erbjuda besökarna möjligheten att prenumerera på nyheter om dina böcker. Om webbsajten är navet i din författarnärvaro så är e-postutskicken basen. Allt annat du, eller någon annan, gör för att marknadsföra dina böcker är grädden på moset.

En av mina husgudar rekommenderar varmt boken och kursen Newsletter Ninja. Jag har ännu inte läst den men av det jag läst om den, och sett hur David Gaughran omsätter teorierna i praktik så ska du absolut inte göra som jag gör och enbart mejla när nästa bok är klar (vilket jag dessutom bara gör för mina reseböcker, inte för författarhandböckerna). Istället ska du bygga upp ett förtroende under en längre period.

Nyheter/blogg

Oavsett om du publicerar en bok var tredje månad eller vart tionde år så kommer du ibland att ha en nyhet. Därmed har rubriken “nyhet” eller “blogg” ett existensberättigande. Vilket ord du använder är en smaksak men kan spegla hur ofta du publicerar. Du bör sträva efter att publicera dina nyheter eller blogginlägg med någorlunda samma frekvens. Det kan betyda en gång per månad, vecka eller kvartal. Vilket som är bäst beror på dig och dina läsare.

Om du strävar efter att dra läsare via Google eller annan sökmotor är det bättre att skriva riktigt långa artiklar sällan, än att skriva korta och ofta. Detta gäller särskilt för dig som skriver faktaböcker och ser innehållsmarknadsföring eller content marketing som ett alternativ.

Givetvis kan även skönlitterära författare blogga, men det är inte nödvändigtvis bästa användningen av din tid. Det kan räcka med att du publicerar info om nya böcker eller nya format samt om du ska delta i Bokmässan eller liknande.

Om din webbsajt är splitter ny kan du vänta med att lägga upp “nyheter” i huvudmenyn tills du har skrivit några stycken. Det ser en smula taffligt ut om det är tomt eller ännu värre, det står kommer strax daterat ett halvår tidigare.

Fler rubriker som kan vara aktuella för dig

  • För media. En sida med pressfoton och svar särskilt utformade för media. Det är inte fel att även lista tillfällen du varit med i media. Det ger tyngd och indikerar att du är en etablerad författare.
  • Eventkalender. Om du är ute på många signeringar eller håller kurser kan en kalender vara snygg och användbar. Det finns dock inget sorgligare än en tom kalender så häng inte upp en om du inte kommer använda den.
  • Sociala medier. Länkar till dina konton i sociala medier. Det är ett sätt som presumtiva och existerande läsare kan följa dig. Du vill givetvis göra det så lätt som möjligt för dem att följa dig.
  • Köp böckerna eller webbshop. Du tjänar mer på de exemplar som säljs utan mellanhänder, men det tar tid att distribuera tryckta böcker och de flesta läsare köper sina böcker i dedikerade affärer. Ett bekvämt mellanting är en widget-shop, så som Publit erbjuder. Det ser ut som en webbshop på din sajt, men är bara en länk till Publit.
  • Skrivtips. Jag rekommenderar inte denna rubrik om du inte specifikt säljer tjänster till författare och har din egen nisch. För tio år sedan när det var ont om skrivtips på nätet var detta en vettig rubrik, idag finns det redan mycket publicerat. Det finns bättre saker du kan lägga din tid på.

För att din webbsajt ska vara snygg och lättnavigerad i mobilen är det bra att inte ha alltför många rubriker i sin huvudmeny. Med jämna mellanrum behöver du se över vilka rubriker du har där och eventuellt flytta någon till en meny i foten eller liknande. Eller tvärtom, lyfta upp någon kategori från din blogg.

Mer läsning om författarwebbsajter

Botanisera vad jag skrivit tidigare (och senare) om webbsajter. Exempelvis om målgrupper för din webbsajt och hur läsare kan prenumerera på nyheter. (Gör förresten gärna det om du inte redan prenumererar).

The Creative Penn har många tips om författarwebbsajt, exempelvis The Importance of having (a well-designed) Author Website.

I Nå ut med din bok har jag många förslag på vad du kan skriva om på din författarwebbsajt.

Mer läsning

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.