Underlätta för dig själv med skrivdagbok

Det svänger fort nu. För två veckor sedan var jag en halvtidsförfattare som förundrades över att inte fler i branschen ville se att Covid-19-pandemin skulle komma att påverka deras intäkter. Nu är jag heltidsförfattare och hör till gänget som ska leva på mina bokintäkter. De för närvarande obefintliga intäkterna eftersom alla pratar om Corona och ingen handlar böcker. Jag såg en rad i Svensk Bokhandel om att spanska bokhandelsföreningen räknar med att de förlorar 9 miljarder kronor på Corona som stängt samtliga fysiska bokhandlare i landet.

Min standardreaktion när det händer tråkiga saker oväntat är att jag gräver ner mig med någon arbetsuppgift. Och överst på min lista över saker man kan passa på och göra om man får mycket tid över på grund av Corona är att skriva en bok.

Flera parallella projekt botar skrivkramp

Det kliar i fingrarna att starta på en ny bok (jag har ingen brist på bokidéer). Men först ska jag avsluta några av mina pågående. Jag har alltid flera projekt på gång. Det är en utmärkt metod för att hålla sig borta från skrivkramp. Kör jag fast i något manus, kan jag bara byta manus ett tag.

En förutsättning för att jag ska kunna hoppa mellan skrivprojekt och ta upp tråden igen efter låna pauser är att jag har skrivdagböcker. Eller snarare en mapp för varje bok där jag samlar alla idéer och tankar så att jag kan se vad jag gjort och tänkt tidigare. Tyvärr är detta ett arbetssätt som jag inte hade för mina första manus, utan har lärt mig genom åren. Här kommer mitt råd till dig.

Börja på en skrivdagbok direkt

Jag kan inte nog understryka hur mycket du kommer att underlätta för dig själv om du för någon form av dagbok över ditt bokprojekt. Att skriva en bok är delvis ett ensamt arbete som ofta är utspritt över lång tid. För att inte dubbelarbeta, göra samma sak flera gånger och bli galen på dig själv är det viktigt att ha ordning på allting. 

Mitt förslag på upplägg är att du gör en anteckning per dag. Där summerar du allting bokrelaterat du gjort under dagen. Det viktiga är inte hur många ord du har författat eller hur många timmar du jobbat, även om sådana mått kan vara roliga i efterhand. Din skrivdagbok behöver heller inte hålla någon verkshöjd utan du kan anteckna allt huller om buller.

Samla din research till privat källförteckning

Håller du på med research är skrivdagboken ett perfekt ställe att samla länkar till böcker och artiklar som du plockar fakta från. Anteckna vad du hämtat från vilken källa.

De allra flesta av oss behöver inte ha någon källförteckning i våra böcker, men det är inte fel att skapa en åt sig själv. Om inte annat kan det vara praktiskt att kunna hitta var du tagit uppgiften ifrån om någon i efterhand ifrågasätter någon uppgift i din bok.

Det är också bra om du ska hålla föredrag eller ge ut en uppdaterad version att lätt kunna repetera vissa källor.

Minnesanteckningar till dig själv

Skrivdagboken är också en perfekt plats för alla idéer du tänkt att du inte får glömma bort. Du skriver ju den till dig själv. “Kolla upp xx”, “glöm inte bort att fråga NN om äpplena”, flytta stycket om kakan till kapitlet om Öland”.

Ofta kommer man på de där idéerna precis när man ska gå och lägga sig, står och diskar eller något liknande. Då är det bra att snabbt klottra ner dem. Gör gärna en markering vid dem, exempelvis en tom ruta som går att kryssa i.

Förutom att anteckna för att inte glömma bort idéerna är det smidigt att ha dessa listor att gå tillbaka till om du någon dag skulle känna att motivationen tryter. Då är det bara att bläddra tillbaka i dag dagboken tills du hittar de tomma rutorna eller vad du nu använde för markering. Åtgärda och kryssa sedan för att den punkten är avklarad.

Skriv ner beslut och resonemang

När jag skriver böcker lägger jag mer tid på att fundera över olika alternativ, än på att verkligen skriva. Därför använder jag också dagboken för att resonera med mig själv, göra listor med för- och nackdelar med olika beslut. Det kan för en resebok handla om det ska vara mina upplevelser, det vill säga skriven i jag-form eller om det ska vara en guide skriven i du-form. Det vill säga ”jag gick in på det blåmålade caféet” eller ”du måste bara stanna på det här caféet”.

Jag kan också fundera en hel del på hur jag ska dela in ett material. För en självbiografi kan du debattera med dig själv om du ska ha fingerade namn eller äkta, skriva kronologiskt eller hoppa tidsmässigt. Det finns otroligt många avvägningar att göra. Jag har haft stor nytta av att skriva ner min motivation till olika beslut så att jag kan läsa dem efteråt. Det händer såklart att jag ändrar mig, men då slipper jag i varje fall göra samma bedömningen en gång till.

Anteckningsbok eller app

Det är en smaksak hur man rent tekniskt arrangerar sin skrivdagbok, om man väljer att anteckna för hand eller på datorn. Jag brukar använda en app som jag har i både datorn och i mobilen. Därmed kan jag lätt synka och ha informationen på båda ställena. Just nu använder jag appen Evernote men har tidigare använt penna och anteckningsböcker.

I Evernote har varje bokidé en egen mapp. I den lägger jag anteckningar, bilder och röstinspelningar. Det sista använder jag en hel del när jag skriver reseguider. Då talar jag in beskrivningar av platser när jag står på platsen. Varje researchdag avslutas med att jag sammanfattar sträckor, priser och tankar om allt från storlek på toaletten till vilken vägkrök som ger den bästa fotovinkeln. Sådant är ovärderligt att ha tillgång till när jag senare ska beskriva platsen. 

Den här texten ingår i en handbok om att skriva din självbiografi från Tre hattar. Fotona är olika idéer till bokomslaget.