Ibland läser jag en text som är så exakt träffande precis just nu. En text där jag nickar vid vartannat stycke för att jag känner igen mig. Jag råkade på en sådan text nyss. Jag hoppas förvisso att det är få läsare som känner igen sig i den, men jag är rädd att det kan vara intressant för andra och vill därför dela den vidare. Det handlar om när något företag gör konkurs och sätter oss som författare på pottkanten.
(För eventuellt nytillkomna läsare så är konkurser högintressanta för mig efter att LITET förlag gjort konkurs. Företaget ägdes av en tidigare vän till mig. Jag anlitade henne som distributör av min #författarboken. Alla detaljer om vårt samarbete har jag utlovat i ett kommande inlägg men snabbversionen är att jag troligen förlorade 1,5 års royalty eftersom jag ville vara snäll och vänta med mina pengar när hon hade en tuff period privat.)
Amerikansk distributör/förlag/försäljare i osnygg stängning
Texten som jag läst och fått en aha-upplevelse av, handlar om det amerikanska företaget All Romance ebook, i resten av texten förkortat ARe, och deras kringverksamhet. De har agerat förlag, distributör och återförsäljare av e-böcker inom främst romantik (en gigantisk genre i USA). Med kort varsel annonserade de att de skulle slå igen före årsskiftet.
Stängningen annonserades dels på företagets webbsajt och dels i brev till författare. Författarna erbjöds 10% av innestående pengar, förutsatt att de lovade att inte stämma företaget eller ställa några vidare krav på företaget. Kunderna erbjöds fyra dagar för att ladda ner böcker de köpt.
I samband med stängningen har det framkommit mer och mer konstigheter. Inget av detta har någon som helst bäring på någon jag känner och därför ryckte jag först bara på axlarna när jag läste nyheten. Men sedan läste jag vad Kristine Katheryn Rush skrev.
Kristine Katheryn Rusch tips till författare som drabbats
Hela Kris text kan du läsa här. Jag ska bara skriva ner de punkter som jag fastnade för.
- Usel tajming. ARe gav kunder och författare ett par dagar på sig att agera. Denna tid inföll samtidigt som Apples årliga uppdatering, det vill säga det var omöjligt för de författare som ville byta från ARe till Apple direkt (tydligen var ARe en stor Apple-återförsäljare).
- Författarkarriärer i ruiner när distributörer konkar. Under de 25 år som Kris verkat i bokbranschen har flera distributörer gått i konkurs vilket ödelagt mer än en författarkarriär. Men förr syntes inte orsaken så väl för effekterna av distributörens konkurs filtrerades genom ett förlag, det var inte direktverkande på samma sätt som nu.
- Aldrig någon vinst. Det här är den punkt som fick mig att kliva upp i ottan innan resten av huset vaknade för att dela den här texten vidare. Kris teori varför ARe hamnade på obestånd är att de hela tiden betalade gårdagens fakturor med morgondagens intäkter. Det fungerar i en expansiv fas när intäkterna hela tiden ökar och kan täcka gamla hål.
- Tillåt aldrig sen betalning. Det här hjälper inte när man redan är drabbad men Kris råd är att aldrig ge människor eller företag anstånd med att betala, för de som har svårt att betala kommer aldrig att komma ikapp.
- Se pengarna som förlorade. Att stämma företaget gör bara att författare förlorar värdefull skrivtid. Om stämning ska ske, gör det i grupp eller via en författarorganisation. Bättre att snabbt skaffa ett extrajobb för att täcka förlusten och att i framtiden vara noga med att minimera riskerna.
Jag förlorade pengar, tillit och energi – men lusten är tillbaka
Kris förlorade själv inga pengar i ARe-härvan. Hon är rutinerad, anade ugglor i mossen för ett år sedan och avslutade samarbetat då. Det som fick henne att dra öronen åt sig var dåliga redovisningar av sålda böcker.
Samtidigt som jag läste Kris text och nickade igenkännande så hände något. Jag kan bara beskriva det som att det kändes som att jag klarat en examen i författarskolan. Som att det hör till att någon gång bli blåst i en konkurs (just denna lektion kunde jag dock hoppat över och rekommenderar alla att läsa mina surt förvärvade tips för att undvika att drabbas vid konkurser).
Det slog mig också att jag återfått min lust att skriva och publicera böcker. Veckorna efter att Nina Cronee (då Larsdotter) skickade ett kort meddelande på Facebook och annonserade det här med LITETs konkurs funderade jag på att lägga ner. Inte själva skrivandet men att publicera texterna i böcker.
Jag kände mig så förbaskat sviken och allt kändes hopplöst. #författarboken är den bok jag lagt mest tid på att skriva. Jag slet i ett och ett halvt år med att sprida den och jag litade på Nina.
Jag kunde inte slänga datorn all världens väg för jag hade ett manus som jag var tvungen att redigera på grund av tidigare åtaganden. Men det var nära att det blev min sista bok. Nåväl. Lusten att skriva och publicera böcker är tillbaka, om än i en försiktigare skepnad.
Skål för skrivlusten! I ett glas med min nya logga på (gjord av Kulform – följd dem gärna). Ett glas med kranvatten – billigt, nyttigt och perfekt författardryck i detta läge.
Att få de pengar man slitit ihop till är en viktig del för att kunna leva på sitt skapande, något som bok nummer två från Tre hattar handlar om. Jag inser att boken kanske också behöver ett kapitel om hur man hanterar att man blivit blåst. Följ tillblivelsen av boken via taggen kreativ livsstil.
