Meny Stäng

Corona-effekter del 812: blir det bara Bonniers och Lind & Co kvar?

Då var det dags för nästa avsnitt i corona-nytt för författare. Den extrainsatta och oregelbundna bloggserien där jag går igenom vilka effekter covid-19 har på bokbranschen och hur dessa påverkar oss författare. De tidigare delarna är dessa:

Egentligen är det mesta jag skriver i detta ämne en bekräftelse på att de förutsägelser som jag lånade från Kris Kathryn Rusch, det vill säga den första texten från början av mars (rubriken är satt för att locka läsare och speglar inte exakt innehållet). Effekterna är bara större än vi då anade. Det finns också en del tecken på att förändringarna blir mer permanenta än vi då trodde.

Effekten rör sig från bokhandel till förlag

Det vi börjar se nu är hur effekterna av covid-19 fortplantar sig i systemet. Först ställde alla bokmässor in, därefter var det bokhandlare i många länder som stängde när land efter land utfärdade utegångsförbud. Nu börjar de sakta öppna upp igen, men frågan är vilka butiker som klarat sig igenom. Samt vilka förlag som klarade av att butikerna var stängda.

I UK så rapporterar the Guardian att 85 % av en grupp oberoende mindre förlag har tappat halva försäljningen. Många räknar med att vara borta i höst och ännu fler i vår om epidemin fortsätter. Dessa förlag var beroende av att ambassadörer i fysisk bokhandel tipsade läsarna om deras böcker. Det sistnämnda visar på hur viktigt det är att ha digitala kanaler till läsare. De kan inte drabbas av virus (inte corona-typen i varje fall).

Fysisk bokhandel fortsatt tufft

Varje vecka trillar det in nya siffror som visar att konsumtionen av böcker förändras. Försäljningen av pappersböcker i köpcentrum i kontorsområden eller på flygplatser är stendöd. En av de som drabbats hårt, Pocketshop, har inlett ett samarbete med Foodora för hemleverans av böcker. Det är ett begränsat utbud och en tjänst de säger att de diskuterat tidigare men är ändå ett intressant experiment.

Dean Wesley Smith skrev häromdagen att han spår att all fysisk bokhandel försvinner under rubriken A Scary Topic. Texten är ganska intressant då den belyser hur traditionella förlag hade monopol på att sälja i fysisk bokhandel, samt hur situationen har ändrats i USA de senaste 15 åren. Han baserar sin gissning bland annat på att ingen av de författare han frågat handlar böcker i butiker längre.

Pocket-formatet tar mest stryk?

Jag var inte med i Dean Wesley Smiths enkät, jag handlar de flesta av mina böcker i butiker. Mest handlar jag i samband med resor, jag vill inte kliva på ett tåg eller flyg utan minst en oläst bok. Just nu varken flyger eller åker jag tåg och högen med olästa böcker kommer från biblioteket eftersom jag var ute efter information om ett särskilt ämne och de böckerna finns på biblioteket.

När jag köper böcker så väljer jag pocket för reseunderhållning och inbundet för vackra presentböcker. Pocket är ett format som kräver stordrift för att bli lönsam. Jag har länge funderat över om pocket-formatet kommer överleva digitaliseringen, eftersom underhållning flyttar över till ljudbok. Ett tecken kanske är att Storytel skippar sin pocketsatsning och istället går över till print on demand för de böcker som de ger ut på sitt förlag.

Digitaliseringen tar fart

Samtidigt som en del bokhandlare har det kämpigt ökar försäljningen i nätbokhandeln (25 % upp, osäker på om det är under vecka 19 eller vecka 11-19). I Storbritannien har läsning av böcker ökat, särskilt av deckare enligt en artikel som byggde både på läsarundersökning och Waterstones försäljning.

Om man lägger ihop minskningen i fysiska butiker i Sverige med uppgången i nätbokhandeln så blir totalen en minskning med 8%. Då är dock inte ljudböckerna i prenumerationstjänsterna medräknade. En gissning är att de ökar och att konsumtionen av böcker inte egentligen har minskat. Kanske har den snarare ökat?

Det betyder att böcker står sig väl bland konsumtionsvaror. Generellt minskade svenskarnas konsumtion med 25 % mellan 11 mars och 5 april. Det är något mindre än danskarna som minskade sin konsumtion med 29 % under samma period. (Beräkningen är gjord av Danske Bank.)

Vissa förlag skär ner på personal

De här förändringarna i konsumtionsmönster slår olika hårt för olika förlag. En del påverkas inte alls, eller i positiv riktning. Hur de påverkas beroer på vad de har för inriktning på genre och vilka försäljningskanaler de byggt sin verksamhet på.

Diverse rykten cirkulerar förstås om vilka förlag som har det extra kämpigt. När jag skulle skriva detta så såg jag en rubrik att Novellix infört korttidspermitteringar och att Ehrlin publishing säger upp tre personer (vilket är samtliga anställda).

Andra förlag rekryterar

Nu är det inte alla förlag som minskar på personalstyrkan. Lind & Co har precis rekryterat rutinerade Mattias Boström som ljudboksförläggare. Lind & Co har länge legat i framkant på digitaliseringen. För några år sedan hörde jag en VD för ett annat förlag som sa att Kristoffer Lind var den i branschen med bäst affärskänsla och väderkorn (eller något annat i den stilen på temat).

Mattias har kick-startat med att leta efter författare som kan skriva lättsam underhållning till ljudboksföljetonger. Det är jättekul att följa hans entusiasm och ska bli väldigt roligt att se resultatet framöver.

Strawberry Publishing sålt

På tal om vitamininjektioner så var vi nog många som tyckte det var skoj när den dynamiska norrmannen Petter Stordalen kom in i bokbranschen. Nu kanske det skulle bli lite drag. Strawberry plockade medarbetare från Bonniers och kontrakterade en ruggig massa författare. Sedan kom bomben.

Strawberry Publishings värsta konkurrent, Bonnier Books, köpte den svenska och danska delen av förlaget. Anledningen stavas covid-19. Inte direkt, det handlar inte om att Petter Stordalens hotellverksamhet blöder sägs det utan det handlar om att covid-19 ökar förändringstakten i branschen vilket innebär att det krävs digitala satsningar i Norge. Därmed gick det ej att driva förlaget vidare på tre marknader.

Ekonomiska effekter för författare?

Dags att skriva en rad om effekterna för författare. Det finns en del uppenbara effekter. Vissa genre säljer sämre och andra bättre. De författare som skrivit långa serier med lättsam underhållning är krisens vinnare. Vi som är reseskribenter har det tuffare när ingen får resa.

En del författare kommer få mer, andra mindre intäkter från bokförsäljning. En del författare kommer inte få några pengar alls eftersom deras förlag kommer att ha försvunnit i konkurs innan de får sin royalty. Bruket med returrätt i bokhandeln gör att royalty från många traditionella förlag betalas ut först ett år efter att boken sålts och under den perioden hinner mycket hända i dessa tider.

Biblioteksutlåningen av pappersböcker verkar också gå ner kraftigt, något som kommer synas i plånboken först nästa höst. Hårdast drabbade blir de som skriver populära barnböcker. Rimligtvis borde utlåningen av e-böcker öka. De pengarna sorteras på ett helt annat sätt och ger betydligt mer pengar per läst bok för de flesta egenutgivare. Dessutom betalas de ut snabbare.

Nya intäkter behövs

Det är som synes en rejäl eftersläpning innan de ekonomiska effekterna av ändrade konsumtionsmönster av böcker syns i många författares plånböcker. Nu verkar det inte som om författare lever på bokförsäljning. I varje fall har alla krisfonder hittills fokuserat på ersättning för inställda evenemang. De pengarna försvann i ett nafs och räckte inte till alla som drabbats.

En gissning är att den typen av evenemang bara delvis kommer återuppstå. Många kommer flytta och bli permanent digitala. Det betyder att det behövs nya intäktskällor, eller att svenska läsare vänjer sig vid att stötta sina favoritförfattare via Patreon, Swish eller Crowdfunding-plattformar.

Värst med Covid-19: konspirationer och fientlighet

Det jag tycker är värst med covid-19-pandemin är två saker. Det ena är den fientlighet som sprider sig mot “de andra”. En av de som råkade ut för detta var Neil Gaiman när han följde rekommendationerna att återvända hem till UK och snabbt åkte från Nya Zeeland till Skye. Där isolerade han sig och jobbade på – tills en storm av kritik utbröt för att han kommit dit.

Jag har också ett otroligt kort tålamod med folk som sprider konspirationsteorier och föringar pandemin. Det är ett hån mot alla i vården som knäar under 12,5 timmars arbetsdagar, och alla som förlorat anhöriga, att dela texter om att C-vitamin är allt som behövs samt att det är läkemedelsindustrin som orsakat alla problem.

Bäst med Covid-19

Något “bäst” finns egentligen inte alls. Men i så fall skulle det vara alla som sträcker ut en hand och hjälper andra.

Sedan trillade det nyss in ett intressant mejl från Författarcentrum. Någon har kommit på att författare behöver bli bättre på digitala inkomster och det finns utbildningsstipendier att söka. Där tror jag att jag sätter punkt för idag. En lång introduktion till ämnet författarekonomi är redan skrivet och publiceras snart.

Pionerna jag pyntat texten med har inget med innehållet att göra. Men någon bild behövde och jag tycker att de var så vackra både i full blom och när de tappat färgen och var på väg att vissna. Bild med bok är tagen med mobilen, de andra med storkamera.

Publicerad ibokbranschen

Mer läsning

12 kommentarer

  1. Sten

    Storkamera var ett kul ord som jag inte hört förut. Det skulle kunna platsa som ett av årets nyord. (=Allt som är större än en mobil)

    • Kristina Svensson

      Haha, ja jag brukar kalla allt som är stort och åbäkigt att släpa runt på för “storkameran”. Känns lite mer personligt än “systemkamera si och så”. Dessutom tillbringar jag väldigt mycket tid med mina kameror…

  2. Helena

    Ja, det lär bli många långvariga effekter av det här, där mycket lär synas först om ett bra tag. Själv försöker jag så gott det går att gynna min lokala bokhandel eftersom jag bro i en småstad (även om det blir en del webbinköp också). Men det har känts extra viktigt de senaste månaderna att gå dit och handla något, om så bara något litet, lite då och då.

    • Kristina Svensson

      Ja Helena, vill vi ha kvar fysiska butiker så behöver vi handla i dem! Jag har inte EN butik som är min lokala utan flera eftersom jag rör mig på många ställen. De som förtjänar det försöker jag stötta så mycket jag kan.

      • Helena

        Precis… Jag är lite likadan när jag är på andra ställen. Vissa resmål återkommer jag till, och har hittat mysiga lokala caféer utanför de “vanliga” kedjorna och dem försöker jag stötta när jag är där, just för att ge möjligheten till lokala aktörer.

  3. Pingback: Semestertips: besök ett av Sveriges världsarv med hjälp av trevlig bok

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.