Författarekonomi (avtal, intäkter med mera) snabbversionen del 1

Välkommen till en snabbgenomgång av ämnet ekonomi för författare – med vissa inslag av kringämnen. I denna text har jag samlat några av de punkter som jag oftast ser frågor eller missförstånd runt. Håller du med, dela gärna länken vidare till sådana som behöver läsa det. Saknar du något, hojta till. Många av mina bloggtexter är utkast och hamnar i förbättrad version så småningom i mina handböcker.

Notera att detta egentligen inte mitt specialområde, jag är vetenskapskommunikatör (och biokemist) så bilda dig alltid en egen uppfattning eller rådfråga en specialist innan du skriver på avtal eller fattar andra affärsmässiga beslut.

Ingen författare kommer undan

Ingen av oss blev författare för att vi drömmer om bokföring eller är roade av att läsa avtalstexter. Men nu ingår detta i jobbet. Och om man slutar att stoppa huvudet i sanden och oja sig över att det är jobbigt, tråkigt och svårt så är det faktiskt varken eller, utan mest bara tidsödande. Det mesta handlar om att hålla ordning. Kan vi hålla ordning på alla karaktärer i 400 sidor manus, eller alla källor för en faktabok så kan vi faktiskt hålla ordning på några kvitton.

Lite administration lite nu och då kan vara en perfekt paus från skrivandet och ett utmärkt sätt att låta det undermedvetna sortera upp en besvärlig passage i manuset. Dessutom går mycket att leja ut till proffs om man har råd. Allt går faktiskt att överlåta på andra, utom att vara VD för företaget Författare AB och fatta besluten.

Författare = företagare

Först och främst, så fort du blir utgiven författare blir du företagare alldeles oavsett om du vill eller inte. Det spelar ingen roll om du ger ut själv eller på ett traditionellt förlag så kommer du inte att få lön som är skattad och klar, utan du får intäkter som du själv behöver betala skatt och sociala avgifter för.

Det kan komma undan delar av företagsbiten genom att anlita ett f-skatteföretag som cool company, frilans finans eller liknande. Mot en avgift tar de hand om alla dina intäkter, sköter pappersarbetet och betalar ut lön. Detta är toppen om du har små intäkter, en aversion mot pappersarbete och vill fortsätta ha del av samhällets skyddsnät.

Enskild firma eller aktiebolag

Nästa steg är att starta egen firma och ansöka om f-skattsedel. Då kan du kvitta utgifter mot intäkter och dra av momsen. Som författare behöver du till exempel en dator och skrivare, inköp som du kan dra av från firmans intäkter. Det är fortfarande du som bekostar, men du gör det med oskattade medel vilket gör att dina intäkter räcker längre.

Du kan välja mellan enskild firma eller aktiebolag. Enskild firma är en form av ”virtuell företagsform av dig själv” som inte kräver kapital och är relativt lätt att starta. Du använder ditt personnummer som organisationsnummer.

Aktiebolag kräver ett aktiekapital men blir en egen juridisk part med eget organisationsnummer och separat ekonomi. Om aktiebolaget går i konkurs går du inte i privat konkurs. Dessutom är det enklare att jämna ut goda och dåliga år. Det finns för- och nackdelar med alla företagsformer. Under coronaepidemin blev den stora nackdelen med enskild firma tydlig, inga stödinsatser för företagare gick att söka för de kulturarbetare som har enskild firma om de inte helt lade ner firman (vilket inte är helt lätt som författare). De hamnade helt utanför det sociala skyddsnätet och fick lita på stipendier, sparpengar eller familjemedlemmar.

Författares intäkter

Innan jag blev författare trodde jag att författare lever på intäkter från böcker. Det finns en antal som gör det, särskilt de fåtal storsäljarna på topplistorna. Men medianinkomsten är 20 000 kr om året (om jag nu minns rätt, det var en undersökning som Författarförbundet publicerade för några år sedan).

Jag har träffat många författare som hankat sig fram som författare i åratal som ser sina böcker som en marknadsföring för att få komma ut på bokmässor och festivaler samt kunna söka stipendier. Detta blev särskilt tydligt under corona-epidemin tycker jag. Sviktande bokförsäljning påverkade bokhandlare och förlag, men för författare presenterades krisen som inställda författarbesök. Författarförbundet, Författarfonden och Svenska Akademin skapade snabbt krisfonder och arbetsstipendier för de som drabbats av inställda evenemang.

Vad räknas som författarintäkter?

Det är utmärkt med extrainkomster från föredrag men personligen ser jag det som bi-inkomster. Till intäkter som är relaterade till mitt författarskap räknar jag bara sådant där läsare konsumerar mina verk. Det vill säga försäljning av böcker, royalty från förlag samt biblioteksersättning.

Föredrag, kurser och liknande räknar jag till mitt konsult-ben. Skulle jag ta uppdrag som mentor eller granskare av manus skulle jag heller inte räkna dem som författar-relaterade, något jag vet att många andra gör. För ett par månader sedan skulle jag fylla i en enkät om varifrån mina inkomster som författare kom och alternativet ”enbart bokförsäljning” fanns inte.

Fokus på rätt inkomstkällor

När jag för några år sedan bloggade om olika inkomstkällor så delade jag upp dem i två högar utifrån om de var skalbara eller ej. Det vill säga allting som är en fråga om att sälja sin tid hamnade i en separat lista, en lista med sådant som jag försöker minska ner på för att istället öka de skalbara intäkterna.

Min kollega Jenny Forsberg pratar istället om passiva inkomster. Det är delvis samma sak vi är ute efter. Vi vill ha intäkter som trillar in när vi sover, intäkter som kommer från arbete vi genomfört tidigare. Gärna från många olika håll, så att vi inte är så utsatta ifall någon källa sinar.

Digitaliseringen ger nya möjligheter

Jag har följt den digitala samhällsomvandlingen nu i några år och hur bokbranschen förändras. Något som är tydligt tycker jag är att digitaliseringen ger författare nya möjligheter. Dels dyker det upp nya mellanhänder som gör det möjligt för författare att få en större del av intäkterna. Dels så ändras försäljningsmönstren helt. Antalet format ökar och livslängden på ett verk likaså.

Konsumtionen av verk breddas till fler verk vilket delvis är en tillbakagång till hur det var tidigare. Under en period har fokus legat på bästsäljare, de som står i pocketställ på Ica och för en dag får ta över hela förstasidan på Adlibris. Men med prenumerationstjänster finns det utrymme för mer individuella val för konsumenterna. Fler författare får dela på intäkterna.

I de anglosaxiska länderna, där digitaliseringen lett till en stor e-boksmarknad, har det växt fram en grupp med författare som kan leva på sitt skrivande utan att vara storsäljare. Förutsättningen är förstås att de ger ut e-böckerna i egen regi utan att dela intäkterna med förlag och agent.

Författare tecknar många avtal

Näst efter att ha sett till att Skatteverket får sin andel av intäkterna är avtal det viktigaste området att hålla ordning.

Det absolut viktigaste är att hålla ordning på vilka verk man skapar, samt ingångna avtal. En effekt av digitaliseringen är att livslängden på ett verk blir längre och det går att licensiera till fler format. Det betyder att det är viktigt att hålla ordning på vilka verk och format som du har ”fria” och vilka som är uppbundna på olika sätt.

Jobba på spekulation…

I de allra flesta fall så skapar författare (och andra kreatörer) verk ”på spekulation”. Vi får en idé, vi skapar verket och sedan försöker vi sälja det på olika sätt. Det kan vi göra genom att ”hyra ut manuset” till ett traditionellt förlag som betalar för att få kommersialisera verket på ett visst sätt. Betalningen kan delas upp i förskott eller garantihonorar och royalty.

Upphovsrätten är fortfarande din och du kan licensiera verket på andra sätt förutsatt att du förhandlat fram ett bra förlagsavtal. Till exempel är det aldrig en bra idé att låta förlaget få rätt till format eller länder som de inte planerar att utnyttja. Om de bara planerar att ge ut din deckare som ljudbok, skriv bara avtal på ljudbok och ta inte med pocket. Pocketrättigheterna kan du licensiera till annat företag. Avtalet ska gälla under en viss period och efteråt kan du licensiera verket vidare eller ge ut det på eget förlag.

… kontra mot lön

Motsatsen till att skapa verk som du licensierar ut är att skapa verk på uppdrag mot ersättning eller lön. Den stora skillnaden är att då är det din uppdragsgivare som får upphovsrätten. Läs exempelvis den uppmärksammade domen om Babblarna där rätten dömde att det var förlaget som hade upphovsrätten, inte illustratören som arbetade på uppdrag av förlaget.

En del författare har som brödfödejobb att skriva följetonger åt ljudboksföretag. De får betalt för sitt arbete, men får ingen royalty senare. Det är ungefär som de flesta spökskrivare, de tar betalt för sin tid, men upphovsrätten tillhör den officiella författaren.

En specialare är översättare som jobbar på uppdrag av förlag som betalar dem, men sedan får översättarna också biblioteksersättning för utlån av tryckta böcker. Deras ersättning är hälften gentemot författarnas ersättning vid bibliotekslån.

Håll koll på dina avtal

Alla varianter av avtal och upplägg har för- och nackdelar. Missnöje uppstår när folk inte förstår vad de skrivit på. En del rör ihop ersättning för uppdragstexter med garantihonorar.

Oftast blir livstidsinkomsten högre med royalty-upplägg genom att upphovsrätten gäller under din livstid plus 70 år. Även småpengar blir pengar på sikt. Trehundra kronor i månaden blir på trettio år drygt hundra tusen, för att ta ett räkneexempel. Under de trettio åren skulle dessutom den månatlig intäkten kunna öka (eller minska) om verket blev en teve-serie eller liknande.

Men det är heller inte fel med pengar i handen som du kan betala hyran med idag. Vad som är bästa upplägg är individuellt men jag är en varm anhängare av att blanda och inte lägga alla ägg i en korg. Det känns mer framtidssäkrat.

Undvik bondfångare

När jag nu kommit in på vanliga klagomål så ska vi ta upp frågan om bondfångeri. Vad som räknas som lurendrejeri varierar. Ibland när jag läser om folk som anser att de blivit lurade handlar det om felaktiga förväntningar, ofta från nybörjare. De har blivit itutade en hög med myter och halvsanningar i olika författargrupper. Sedan får de ett erbjudande som är för bra för att vara sant och blir desillusionerade. Det hjälper inte att branschen traditionellt varit väldigt stängd och att få vill berätta öppet om att de blivit lurande för risken att de ska bli stämplade som besvärliga.

Det viktigaste vaccinet är kunskap och det är därför jag tjatar så infernaliskt om att alla ska läsa Författarboken. Sedan är det helt ok att inte hålla med ett enda ord av det jag skriver, bara man skaffar sig en egen uppfattning grundat på information och en egen bedömning.

Alla företag kan kalla sig för förlag

Ett vanligt område för besvikelser är förlag. Ordet är inte skyddat på något sätt, alla företag kan kalla sig för förlag. Traditionellt arbetar förlag som en typ av riskkapitalister. De skaffar råvara (manus) som de förädlar och kommersialiserar. De lever på att sälja färdiga produkter (pappersböcker).

Lönsamheten för förlag i att sälja tryckta böcker är sviktande, de flesta bokutgivningar slutar i minus eller räddas enbart genom Kulturrådets litteraturstöd. Därför drygar många förlag ut verksamheten med olika typer av uppdragsutgivning. Detta är inget nytt. Det behöver heller inte vara något fel att anlita ett företag med stor rutin på bokutgivning till detta ändamål.

Alla typer av utgivningar har fördelar

En del företag har specialiserat sig på uppdragsutgivning. En del kallar sig för hybridförlag och är öppna med vad de gör. Andra kallar sig för förlag, antar debutanter och smyger in frågan om pengar senare.

Personligen så skulle jag sky de senare som pesten men har inget emot att anlita hybridförlag. Fördelen med att anlita ett hybridförlag eller något annat bokutgivningsföretag, är att man slipper skaffa sig kunskap i bokutgivning. Nu har jag den kunskapen så jag föredrar att driva eget mikroförlag.

Bland fördelarna är att jag slipper fundera över om redovisningen av antal sålda böcker stämmer, jag vet exakt hur många böcker som tryckts och alla intäkter går direkt till mig från bokhandeln. Dessa tre punkter är tre områden där en del författare är missnöjda med sitt förlag eller företag som sköter bokutgivningen.

Nu lämnar jag frågan om olika utgivningsformer, jag har skrivit om den så många gånger tidigare. Läs till exempel Vad är bäst, egenutgivning eller förlag?, Välja rätt (hybrid)förlag eller (den nyaste texten) 5 skäl för och emot eget förlag.

Se upp med den goda fen

Det finns andra områden där jag ibland hör talas om författare som blivit missnöjda eller känner sig blåsta. Ibland är det relevant, ibland faller det i kategorin att de själva inte har läst det finstilta i förväg. Här är en lista på områden där det är värt att vara uppmärksam. Det finns såklart utmärkta aktörer men också rötägg.

• Agenter som säljer utlandsrättigheter och sedan aldrig betalar författaren.
• PR-konsulter som tar mycket betalt och kräver långa kontraktstider men där effekt på försäljning uteblir.
• Företag som tar betalt för att skriva författarintervjuer.
• Arrangörer som inte betalar för författarframträdanden.

Vill du läsa en del 2?

Puhu, efter att ha skrivit denna drapa är jag lite matt. Ändå har jag bara skrapat på ytan av ämnet författarekonomi. Ursprunget till ämnet är att jag hittade en urgammal text jag skrev om resultatet av min första bokutgivning. Under rubriken framgångsrik egenutgivare diskuterar jag upplaga (av tryckt bok), affärsmodell (då tänkte jag bara på print on demand kontra tryckt upplaga) samt prissättning (ett eget kapitel). Idag har jag kraftigt breddat vad jag lägger in i begreppet och tänker mer på författares totala ekonomi, än på enskild bokprojekt.

Eller en bok?

Det finns helt enkelt mycket att skriva om på temat ekonomi. Men jag sätter punkt här så får vi se om det blir en del två vad det lider. En av mina testläsare av blogginlägget föreslog att jag skulle utveckla texten och göra en bok av det.

Jag får se, det bror lite på om det finns något intresse. Jag misstänker att ämnet författarekonomi får de flesta presumtiva läsare att se ut så här:

Och inte så här:

PS! Missa inte att klicka på länkarna för att läsa mer. Eller prenumerera så märker du om jag skriver något mer i ämnet.