Meny Stäng

Året då alla skrev en bok – sammanfattning av 2020

Som avkopplande före-julläsning plockade jag upp Den lilla bokhandeln runt hörnet av Jenny Colgan. Bibliotekarien Nina älskar att para ihop rätt läsare med rätt bok. När hennes biblioteksfilial läggs ner står hon utan jobb och efter irriterande många om och men samt våndor startar hon en mobil bokhandel i en lantlig del av Skottland. Hon “räddar” olästa biblioteksböcker från nedlagda bibliotek i England och säljer dem från en buss som hon kör runt i trettio kilometer i timmen mellan marknader. Någon marknadsföring verkar inte behövas utan böckerna flyger ur hyllorna omedelbart. Vips har hon förvandlat ett helt samhälle till läsare.

I en scen i nyinspelningen av Umberto Ecos Rosens namn besöker detektiven William av Baskerville rummet där munkarna översätter, kopierar och illustrerar böcker. Det är fantastiska konstverk som växer fram av skickliga händer. Att deras yrke i princip raderas när tryckkonsten uppfanns vet inte munkarna som håller inspirerande tal om livet dedikerat till böcker.

Förlagspodden var inte imponerade av beskrivningen av livet på ett förlag i Lydia Sandgrens Augustprisbelönade Samlade verk. Den ena delen av podd-duon hakade upp sig på att det aldrig funnits något förlag av den storleken i Göteborg, den andra på beskrivningen av verksamheten. På ett förlag av medelstor storlek är fokus att kränga böcker, inte litterära diskussioner.

Romantisk bild av att leva med böcker

De tre nedslagen ovan illustrerar att det finns en romantiskt bild av livet i böckernas värld. Det är på sätt och vis fint men just i år när det för delar av författarkåren varit extra tufft känner jag ett behov av att modifiera bilden. Personligen har jag blivit en smula allergisk mot beskrivningen av författarlivet som drömliv och kan bli ganska taggig mot de som använder detta uttryck (särskilt om vederbörande har tjänstepension, betalda semesterdagar och i övrigt ett ekonomiskt skyddsnät). I år har jag sett den ena efter den andra kollegan som efter åtskilliga år som heltidsförfattare har sökt sig till ett civilt hel- eller deltidsjobb.

Nu var det inte författarekonomi detta inlägg skulle handla om, jag tänkte skriva en sammanfattning av året med nedslag i vad som varit mest populärt på sajten. Jag har tidigare skrivit en text om hur året sett ut på min reseblogg. Pandemins effekter syns tydligt i statistiken: Flatruet och Brobacka mer poppis än franska maneter under 2020.

Coronan ökar förändringstakten

I våras skrev jag en bloggserie om hur pandemins påskyndar digitaliseringen av bokbranschen med särskilt fokus på effekterna för författare.

  1. Alla snackar om Corona och ingen handlar böcker 8 mars
  2. Första halvan av inlägget Har du upptäckt mallarna i Canva ännu? 14 mars
  3. Är det bokhandeln som ryker under Coronakrisen? 2 april
  4. Den amerikanska bokbranschen kollapsar – bara egenutgivare klarar sig 7 april
  5. Förändringstakten i bokbranschen ökar när den gamla motorn stannar 3 maj
  6. Corona-effekter del 812: blir det bara Bonniers och Lind & Co kvar? 20 maj

Texterna är intressanta som tidsdokument över en tid med stora förändringar då bokmässor ställdes in, lades ner eller ersattes av digitala författarintervjuer. Flera av de fenomen jag skrev om i serien hade jag redan glömt. Facit har vi inte ännu då vi är mitt inne i den andra vågen, men några av de trender jag skrev om har blivit tydliga medan andra inte syns lika väl.

Digital distribution ökar

Ljudboksboomen samt prenumerationsboomen som några av oss har tjatat om i ett par år nu har nu nått sådan volym att alla märkt den (vilket betyder att det kan vara i senaste laget att hoppa på tåget).

Ljudbok är nu förstaformat för flera genre. En ljudbokslansering kan kompletteras med en specialupplaga i tryckt form eller print on demand. Ett exempel är Ingrid Elfbergs senaste bok Dagbrottet som släpptes i 500 numrerade exemplar.

Att näthandel går mot rekordår är ingen överraskning. Försäljningen under julhandeln ökade 50% på Bokus jämfört med förra året. De sålde 100 000 unika titlar vilket visar att näthandeln inte bara handlar om corona-säker shopping utan om utbud. Att det stora spöket Amazon anlänt har lämnat få avtryck i bokbranschen än så länge. Det är uppenbart att de börjar med varor som det finns bättre marginaler på.

Blandad kompott för bokhandeln

När jag skrev min corona-serie i våras var jag pessimistisk vad gäller den fysiska bokhandelns chanser att överleva. Det visade sig att jag delvis hade fel. För det första har vi i Sverige låtit alla affärer vara öppna medan man i andra länder har stängt igen hela samhället i ett par omgångar för att minska smittspridningen. Nu är det lite oklart vad den nya pandemilagen som dyker upp i början av nästa år innebär för svenska affärer.

Utifrån vad jag läst i branschpress har de oberoende bokhandlarna på mindre order klarat sig fint. Deras stamkunder har ställt upp för att behålla sin bokhandel. Dessutom har en hel del erbjudit hemleverans, specialöppet och en massa andra lösningar. Butiker i större gallerior har i varje fall periodvis haft det värre.

Samtidigt har pandemin inneburit att folk haft mer tid att läsa vilket gjort att bokförsäljningen för vissa typer av böcker har ökat. När jag skulle trycka en bok i höstas var det helt omöjligt att få den inbunden eller häftad som var mitt förstaval. Det var minst tolv veckors leveranstid men om jag tyckte den i danskt band kunde jag få den på tre veckor.

En del författare har tjänat mer

För en del författare har pandemin inneburit ett ekonomiskt uppsving, det gäller särskilt de som är starka på ljudbokssidan, skriver serier med deckare eller andra storsäljande underhållningsgenre och har en etablerad läsekrets som gör att deras försäljning inte är beroende av fysiska event. Ett antal av Sveriges mest säljande författare skapade en insamling för sjukvårdspersonal häromsistens. Det är ett utmärkt initiativ men ordvalet var kanske en smula tondövt. Så här inleddes det: Författare är en yrkesgrupp som drabbats förhållandevis lite av pandemin, våra böcker säljer fortsatt bra just nu

Den lilla klick författare som tjänar bra har jobbat hårt i många år för att komma dit så all heder åt dem. Men jag tycker inte man ska glömma bort kollegorna. Det kan också vara relevant att upplysa debutanter och allmänhet om att det finns fler versioner av författarlivet. Det är inte alla författare som skriver kommersiella underhållningsserier som blir teveserier.

Krisstöd för att överleva

För några år sedan var medianinkomsten från bokförsäljning 20 000 kr om året bland medlemmarna i Författarförbundet. Författarförbundets medlemmar är kanske inte helt representativa för yrkesförfattare heller. Medelåldern är hög och mitt intryck är att det digitala kunnandet är lågt. Det spelar inte så stor roll för denna text om mitt intryck är tokfel, jag vill bara ha med siffran som motvikt till den bild som sprids av författare med stora plattformar. Siffran indikerar att för en del av författarkåren är det föreläsningar, skolbesök, festivaler och kurser som står för brödfödan. Boken är enbart inträdesbiljetten för att få de betalda jobben.

Dessa inkomstkällor försvann som genom ett trollslag i våras. Författarförbundet införde krisfond för att kompensera för inställda evenemang. Kulturrådet sköt till extra pengar till Författarfonden så att de kunde dela ut fler arbetsstipendier (jag sökte men fick ej).

Märklig fördelning av krisstödet

Även förlag och andra aktörer i bokbranschen har fått krisstöd som ersättning för inställda evenemang. Däremot har jag inte sett några krispengar som ersatt försäljningstappet när marknader, mässor, föredrag och releasefester försvann. Dessa var de huvudsakliga försäljningskanalerna för en del mindre förlag och mikroförlag. Det är inte riktigt samma sak att vifta med en bok på ett digitalt möte “den går att beställa på nätet” som att signera spontaninköpta böcker under en fullsmockad releasefest, en välbesökt bondmarknad eller en stadsvandring i Nice.

Med tanke på att vi är i bokbranschen (eller immateriella rättigheter som kan distribueras i bokform-branschen) tycker jag att det är lite märkligt att allt krisstöd handlat om inställda evenemang – det ska väl ändå vara en biverksamhet?

Årets mest drabbade genre?

I det stora pandemilotteriet har vi som skriver reselitteratur dragit det absolut kortaste strået. För ett år sedan tryckte vi upp en till upplaga av Rivieran inom räckhåll för att möta den stora efterfrågan på lättillgänglig information om tågresor till och runt franska rivieran.

Min andra bok, Smultronställen mellan Göteborg och Stockholm, passar in i årets hemestertrend. Men den står inte på bokhandelns hyllor utan på gårdscaféer. Och de har haft ett milt sagt tufft år. Istället för ringlande köer av fikasugna har de fått improvisera med take away och minskade öppettider för att överhuvudtaget överleva. Då är det färre människor som minglat omkring i lokalerna och sett min bok.

Passa på och skriv en bok i år

I våras uppmanade jag alla att passa på och skriva en bok i år. Det absolut bästa vi kan göra för vårdpersonalen, oavsett om vi är etablerade yrkesförfattare eller på väg skriva första meningen i våra memoarer, är att stanna hemma med fingrarna på tangentbordet. Då sprider vi ingen smitta och håller oss friska.

Jag följde mitt eget råd och skrev en helt oplanerad bok. Sedan undersökte jag om det fanns intresse av den i tryckt form vilket det glädjande nog gjorde. Jag måste lägga till jag verkligen är tacksam för all hjälp jag fått av läsare med att sprida boken som fått ett fantastiskt mottagande. Min timpenningen för boken ligger ännu en bit under 10 kr/h men jag är övertygad om att boken har potential att bli en lokal storsäljare i sommar.

Skriva självbiografi extra intressant i år

Jag var långt ifrån ensam om idén att just detta år var ett särskilt bra år för att skriva en bok. Många verkar ha tagit tag i sin bokdröm under våren och sommaren. Det syntes i förlagens manushögar under hösten. Någon exakt statistik finns inte men det generella intrycket är att antalet manus ökat markant. Samma ökning rapporteras från flera av bokutgivningstjänsterna enligt Boktugg.

Samma trend syns i statistiken på denna blogg. Medan min reseblogg har fått lite färre läsare än vanliga år har antalet läsare ökat här i år igen. Utifrån statistiken är självbiografier extra aktuella i år. Mitt inlägg om att skriva självbiografi har legat i toppen i flera årslistor men i år är det med bred marginal ohotad etta. För mig är det extra roligt att den parkerat där med tanke på att jag, Kim och Lennart i år släppte handboken Din självbiografi. Att blogginlägget blivit så populärt kan bidra till att den första upplagan sålde slut före jul (det var visserligen en ganska liten upplaga men ändå).

Detta inlägg är förresten det trettioförsta jag skriver i år vilket var fler än jag mindes. Förra året blev det 23 medan jag åren innan klämde till med 49 respektive 46 stycken. Vilka texter som hamnat i topp har varierat kraftigt olika år.

Årets sju mest lästa författartips

Detta är de sju texter som fått flest läsare under året enligt Google Analytics.

  1. Skriv ditt liv och ge ut dina memoarer
  2. Misstag: skicka in spontanmanus till förlag och förvänta sig svar inom en vecka
  3. Börja här, förverkliga din författardröm nu
  4. Fem skäl för och emot eget förlag
  5. Tre steg för att välja en riktigt säljande bokidé
  6. Undvik kostsamma misstag när du beställer bokomslag
  7. Publit är utmärkt i dessa fall

Tre nyskrivna texter jag rekommenderar

Samtliga texter i topplistan ovan är skrivna tidigare år. Strax utanför hittar jag två av årets nyskrivna texter som jag särskilt rekommenderar för alla som vill ta skrivandet från hobby till yrkesliv. För att få en trio tar jag också med en text som ger en del igenkännande leenden.

  1. Ljusa tider för författare: lär dig licensiering och sluta tigga
  2. Författarekonomi (avtal, intäkter) snabbgenomgången del 1
  3. Sluta spamma författargrupper med din bok, sälj den istället

Vad vill du läsa mer om nästa år?

2020 lärde oss att det är svårt att planera. I princip allt jag hade planerat för året omkullkastades. Istället fick jag ägna mig åt annat vilket blev bra det också, på ett annat sätt.

Nu har jag fått en hel del förfrågningar som gör att jag kanske blir flitigare här i vår, eller så blir jag inte det. Vi får se. Men som vanligt är jag öppen för önskemål.

God avslutning på året och tack för att du läst!

Publicerad ibokbranschen

Mer läsning

2 kommentarer

  1. Marianne Bokblad

    Hej
    Jag kom hit när jag googlade just på Publit – här fanns det mycket matnyttigt för ytterligare en som plockat fram ett gammalt manus och suttit smittsäkert vid tangenterna under pandemin. Jag fick svar från ett förlag som ville skriva ett “hybridavtal”, men … för att slippa sprätta upp mina madrasser, sluta äta och flytta till ett tält i skogen, tackade jag nej. Är nu inne på att kanske trycka några exemplar till närmast sörjande. Det var ju ändå positivt att förlaget tyckte att det var värt att satsa alla mina pengar på manuset…

    • Kristina Svensson

      Hej Marianne,
      Välkommen i gänget. Att sitta vid tangentbordet är som sagt en ypperlig sysselsättning under den här pandemin. Förutom att det är smittsäkert så kan man försvinna iväg till egna världar och behöver inte fundera så mycket på världsläget. Att trycka några exemplar till närmast sörjande är ett bra sätt att starta sin författarbana på. Lycka till!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.